Yulefrid – Eller: varför fittföddhet är en fördel vid teknikstrul

Söndag kväll. Viktiga papper måste skrivas ut. Skrivaren strejkar: Patronsylt! Cartridge jam, alltså: Bläckpatronen har fastnat. Jag svär lite, sätter mig på golvet och provar de knep jag lärde mig förra gången. Ingenting biter, och jag börjar googla. Systematiskt går jag igenom alla förslag de ger, i flera timmar, men allt slutar varje gång i cartridge jam. När ingenting fungerar är jag till slut tvungen att skita ner mig och rengöra skrivarhuvudet för hand. Med en Kleenex, föreslår de på någon sida. Jag har inga pappersnäsdukar; vad kan jag använda istället?

Hushållspapper luddar. Bomull och tops luddar ännu mer. De trasor jag har är alla av microfiber, och hela poängen med dem är att de drar åt sig damm med statisk elektricitet. Jag vet inte om det är någon bra idé. “Det är nu man skulle haft en OB” säger jag högt för mig själv. Tampongen som varken luddar eller läcker, heter det ju. I samma sekund slår det mig att jag faktiskt har trasor som jag vet inte luddar, och som jag ändå hade tänkt göra mig av med: tygbindorna. Tygbinda använd som trasa

Jag har ju inte mens längre, så jag klarar mig utan dem. De är tvättade, så de är egentligen rena om än lite missfärgade. Därför har jag inte riktigt känt det värt det att ens försöka fråga om någon skulle vilja ha dem. Det är lite för personligt att skänka bort använda bindor, inser tillochmed jag, men att torka bläck med borde de duga för. Sagt och gjort: Jag torkar av skrivhuvudet noggrant, och upptäcker att bindorna verkligen passar bra. De har en ruggad flanellig yta på ovansidan, och en hårdare undersida som spärrskikt.

Tyvärr fungerade inte det heller. Skrivaren fortsatte krångla, så när biblioteket öppnade i förmiddags gick jag dit. Snabbdator som inte behöver bokas, filerna redan i wordformat på USB-pinne, 400 meter bort, två kronor per sida. Perfekt. På väg hem insåg jag att jag hade glömt bort att jag skulle bränna bindorna idag för att fira yule. Det yulefirandet är plötsligt inställt, nu när jag har hittat ett annat användningsområde.

Yulefrid har jag ändå. Utskriften var det som behövdes – och en liten promenad i dagsljuset under årets kortaste dag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Bilder, Personligt, Puberteten, Transbilder, Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

2 Responses to Yulefrid – Eller: varför fittföddhet är en fördel vid teknikstrul

  1. Pingback: Yulefrid – Eller: varför fittföddhet är en fördel vid teknikstrul … | Skrivarfärg

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *