Jag låter som en man som försöker låta som en kvinna

Igår var första gången i år som jag gick utanför dörren. Idag var inte första gången, men tredje, som jag hörde min egen röst i år. Eftersom jag är sjuk och hes har jag gjort avbrott i röstträningen, och försöker vila rösten så mycket det går. I förrgår ringde jag in till psyk för att förlänga ett recept, och jag märkte hur oerhört hes jag var. Rösten sprack hela tiden, men var ändå ganska ljus.

Idag är jag däremot hes på ett annat sätt. Nyvaken ringer jag hälsocentralen direkt när de öppnar vid åtta, och kommer på medan jag väntar att jag borde testa om jag överhuvudtaget har någon röst. Det hinner jag inte, för de svarar på en gång så fort jag tänkt tanken. Men rösten bär, som tur är. Jag kan få fram flera stavelser på raken, och mitt ärende löser sig. Jag får en ny tid för testosteronsprutan redan imorgon. Det är då jag kommer av mig lite, när jag hör hur jag låter. För även om jag vet att min röst är lite mörkare på morgonen, och i synnerhet när jag är hes, så hade jag inte förväntat mig detta.

Jag talar med en ganska mörk röst, men jag har en intonation som går upp och ner på ett sånt sätt som nästan bara kvinnor gör. Testosteronet och viruset har gjort sitt, men beteendet är fortfarande det inövade “kvinnliga”. Jag låter som en man som försöker låta som en kvinna – och jag vet inte om jag ska vara glad eller irriterad över det. Jag tror att jag framförallt är glad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Hormonbehandling, Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

0 Responses to Jag låter som en man som försöker låta som en kvinna

  1. Pingback: Från menscykler till manscykler « trollhare

  2. Johan says:

    “Jag låter som en man som försöker låta som en kvinna”
    Att uppfattas som en A som försöker vara som en B är ett av mina favorittillstånd (oavsett vad man “är”)! 🙂

    • Samma här, av någon anledning. Kanske för att det oftast är så jag känner mig: Som en gravt utvecklingsstörd klassisk autist som försöker vara neurotyp, som en överakademisk torrboll som försöker vara rolig, som ett tramsigt miffo som försöker vara professionell, som en gammal gubbe som försöker vara ungdomlig och som en fjortis som försöker vara vuxen. Bland annat…

  3. MarySaintMary says:

    Hur låter kvinnlig intonation vs manlig? Har aldrig hört talas om det förut, intressant!

    • Kvinnor har – vad jag minns från fonetiklektionerna – i större utsträckning en mer varierad intonation. De går upp och ner i rösten lite mer än vad de flesta män gör. När kukfödda killar pratar “fjolligt” (på riktigt, inte när de försöker vara roliga alltså) är det ofta minst lika mycket intonationen som röstläget som gör det.

      • Mellanvärld says:

        Men, har inte svenskan redan en varierad intonation?
        Är det därför män ofta drar sig till med engelska uttryck?

        • Njae, det beror nog på vad man jämför med, men nu menar jag ffa inom varje språk. Eftersom jag inte bryter på något hörbart sätt så tror jag inte att nån försöker placera min röst som “utländsk”, och därför är det liksom en ickefråga. Mao, jag tillhör faktiskt normen, i vissa avseenden 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *