Transkvinna söker livmoderstransplantation – vill föda barn

När nyheten om Thomas Beaties graviditet kom slog den ner som en bomb. Han kallades för världens första gravida man, vilket inte riktigt stämde. Hursomhelst kommer transrörelsens historia alltid att kunna delas in i före och efter Beatie. Det är de senaste åren som frågorna om reproduktiva rättigheter har tagit fart, och även folk utan personliga erfarenheter har engagerat sig mot till exempel lagförslaget om kastreringstvång av trans- och intersexuella.

[picapp align=”none” wrap=”false” link=”term=thomas+beatie&iid=2955143″ src=”a/4/7/e/58.jpg?adImageId=8884420&imageId=2955143″ width=”380″ height=”287″ /]
Thomas och Nancy Beatie med barn

Idag läser jag om ännu en nyhet som kan komma att betyda mycket: En före detta transsexuell kvinna i USA har berättat att hon vill göra en livmoderstransplantation och föda barn. Hon heter Sarah Luiz och har varit transaktivist sedan 1980-talet, då hon bland annat stämde sitt försäkringsbolag för att de vägrade bekosta hennes könskorrigering. Nu är hon 44 år och längtar efter barn, och diskuterar därför möjligheterna med läkare i New York.

För 79 år sedan genomgick danskan Lili Elbe en livmoderstransplantation, som misslyckades. Lili Elbe är den transsexuella kvinna som boken och filmen The Danish Girl handlar om, och det var den transplantationen som blev Elbes död. Hennes behandling var extremt experimentell, vilket inte är så konstigt med tanke på att det var på 1930-talet. Enligt Wikipedia verkar det som om det hittills aldrig har utförts någon lyckad livmoderstransplantation, och försöken har varit få.

Riskerna är ganska stora, men det är modigt av Luiz att våga försöka. Jag håller tummarna för att det går bra för henne – och den bäbis som förhoppningsvis blir resultatet.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Barn och genus, Genus, Genusforskning, HBTQ, HBTQ-historia, Politik, Regnbågsidoler, Reproduktiva rättigheter, Trans* i media and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

14 Responses to Transkvinna söker livmoderstransplantation – vill föda barn

  1. Lisa Olsson says:

    Det forskas faktiskt om livmodertransplantationer i Sverige, men inte på människor utan man använder visst får än så längre. Även brittiska forskare har försökt på kaniner och har lyckats rätt bra.

    http://www.secondtype.com/pregnant.htm går genom det väldigt noggrant med mycket information.

    Det går framåt, men spontant känns det vansinnigt att försöka på människor igen utan att man först konsekvent lyckas hos djur.

    • Lisa Olsson says:

      Den sida jag länkade till är väldigt lång, sök efter “sheep” så kommer du direkt till det jag skrev om. 🙂

    • Ja, men det är ett lååååångt steg mellan får och kaniner, och människor. Det är en av anledningarna till varför djurförsök i sig är rätt intetsägande innan man provat det på människor.

  2. SisterofNight says:

    Då måste hon väl om det går käka kortison o andra mediciner resten av livet…Och det lär inte vara nyttigt för ett foster säger mig min kunskap om medicin o pharmakologi rakt av. Stora doser Kortison är INTE att leka med för någon. Det ger i värsta fall “Chushings syndrom eller Cushingsliknande” och gör de drabbade ofta knäppa, orsakar högt blodtryck, skelettproblem, månansikte, förtvinar muskler, ger jättemage, rubbar hormonbalansen i kroppen eftersom Kortison är ett livsviktigt hormon, ger ökad behåring ofta, orsakar trötthet o mkt annat.

  3. @Anna
    Tack för länken här! 🙂

  4. Minou says:

    Jag TROR att folk som genomgått transplantationer av vadsomhelst inte gärna ska vara gravida med tanke på alla avstötningshindrande behandlingar, men å andra sidan:

    Kroppen anser ju själv att fostret är en transplanterad främmande kropp, och behandlar sig själv med avstötningshämmande medel.

    Så, man borde ju kunna dämpa behandlingen under en graviditet, och därigenom skydda barnet?

    Eftersom jag själv redan HAR fött eget biologiskt barn med egen livmoder, kan jag ju sitta på höga hästar och säga: MÅSTE alla föda sina egna barn? Till varje pris? Och ja, det verkar som att det är oerhört viktigt för många. Själv är jag rädd för de fall då det får konsekvenser för den ännu ofödda.

    Jag kan tom gå så långt att jag vill få rekommendera en del med svåra ärftliga sjukdomar att tänka över sina val kring de genetiskt egna barnen. Det kan kosta barnet JÄKLIGT mycket att leva med en sjukdom man själv klarat hyfsat.

    Man måste inte göra allt man kan göra bara för att det går.

  5. Ja, det är ju en annan diskussion, för den är så stor i sig, den om biologiskt föräldraskap och sånt. För mig är det väldigt svårt att förhålla mig till eftersom jag aldrig har känt någon som helst längtan efter att bli förälder, vare sig måste-vara-biologiskt-barn-längtan eller adopterat-eller-biologiskt-barn-spelar-ingen-roll-längtan.

    (btw tycker jag att “biologiskt barn” är ett skitskumt begrepp)

  6. Minou says:

    Jag läste burkpojken som liten, och bhan var väl inte ett biologiskt barn?
    Och robotpojken i AI är väl inte ett biologiskt barn?
    😀

  7. Får nog akta oss i diskussionen att klassa in människor i “vi och dem”-tänket. Vem som helst kan när som helst förlora sin förmåga att skaffa barn. Man som kvinna.

    På samma vis så behöver vi ständigt diskutera utifrån perspektivet att “vem som helst kan skaffa barn”, för både adoption men även ny teknik/medicin förändrar ständigt möjligheterna.

    Jag ser det som en positiv sak att människor från båda könen, inga kön och multikönade engagerar sig i människans fortlevnad. Är väl ett ansvar inför vår art att vara människa, och just det som gör oss till människor, dvs ansvarstagandet för oss som grupp.

    Kan vi inte istället skrota begreppet “perfekt förälder” och den jakt och tävlan som finns att försöka vara det, och istället fokusera på att en uppväxande individ behöver många individer kring sig, både vuxna och barn av alla sorter. En individs växtförmåga är inte avhängigt på EN individ utan påverkas av summan av sin miljö.

    • Det håller jag verkligen med om. Det är inte bara en eller två människor som påverkar barnets liv, utan så många andra. Även personer som inte har egna barn påverkar de barn som finns i omgivningen: Släktingar, grannar, vänners och bekantas barn…

  8. Pingback: Hur sätter man rubriken Det svåraste jag vet? « Mia Ankarvall

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *