Städning orsakar kukchock

Skrivbord, datorbord och fönster

Idag har det skett något alldeles unikt: Jag har sett mitt skrivbord. Det är inte längre dolt under en halvmeter med papper, tidningar, kvitton, böcker, pennor, saxar, askar, pärlor, kuvert, sladdar, kartonger, tänger, gem, omslagspapper, trasiga plastpåsar, paljetter, nålar, plastfjärilar, karottunderlägg, limflaskor, ljusslingor, skivor, självlysande spindlar, klistermärken och allt annat som har täckt nästan varje kvadratmillimeter av bordsytan förut. Det är nästan ett helt rum som är renstädat, otroligt men sant. Men jag gissar att glädjen blir kortvarig; inom en vecka kommer det att börja byggas pyramider på bordet igen. Det brukar vara så.

Skrivbord och hylla ovanför med prylar på

Jag har städat ihop med mina boendestödjare, och det gick faktiskt väldigt bra. Jag brukar ha jättesvårt för det och få ångest när de rotar i mina saker. Tidigare har jag haft personer som skulle hjälpa mig som slängde saker som var viktiga för mig, och också personer som utan att fråga helt plötsligt öppnade min garderobsdörr och började rota där. Det hör till saken att det låg ett par penisproteser i garderoben den gången, men i en påse. Annars hade jag faktiskt nästan önskat att hon hade fått syn på dem, för den boendestödjare jag hade då hade behövt lära sig en läxa. Det är inte okej att gräva i folks garderober utan att fråga.

En annan gång var det någon som nästan öppnade en skrivbordslåda där det låg kondomer överst i högen. En tredje gång var det någon som jag tror fick syn på min hemgjorda fallos i lera, som jag använder i ritualer och som hör hemma i en låda på mitt altare, men som jag slarvigt nog lämnat framme. En fjärde gång var det någon som skulle flytta på en kartong under sängen. En femte gång ville någon hjälpa mig att bädda när jag precis kom på att det låg kvar en sak under täcket som hörde hemma i lådan under sängen.  Och så vidare, och så vidare.

Såna händelser, i kombination med min allmänna tvångsmässighet, har gjort att det har tagit lång tid för mig att bygga upp ett tillräckligt stort förtroende för att låta andra människor hjälpa mig att städa. Jag räknar dessutom med att få en del panik de närmaste veckorna, eftersom jag inte kommer att veta exakt vart allting ligger. Men som jag sa till dem idag: Jag har lärt mig att lita på mitt fotografiska minne alldeles för mycket, och det är därför jag kommer undan med stöket. Det kanske är bra fobiträning att ha allt undanplockat och sorterat så att man inte vet var alla saker är.

Hemgjord penisprotes

Hemgjord penisprotes

Den här gången uteblev alla kukchocker, även om jag hittade ett tygfodral som Minou har sytt för att använda ihop med hemmagjorda kondomkukar. Det är sytt i hudfärgad kroppsstrumpa, och om man håller upp den så kan man eventuellt gissa vad den skulle kunna användas till, om man känner till att den tillhör en transkille. Snabbt och diskret tog jag den åt sidan.

Det är alltid något sånt man hittar hemma hos mig. Att hjälpa mig att städa innebär en ganska stor risk att bli kukchockad, men jag måste lära mig att våga utsätta människor för den risken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Bilder, Kroppstankar, Personligt, Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

0 Responses to Städning orsakar kukchock

  1. Susanna says:

    Vad fint det blev! 🙂 Och så har du väldigt fina gardiner, jag har exakt likadana i vardagsrummet faktist. Ikn. 🙂

  2. Susanna says:

    Och så kan jag inte stava till “faktiskt” heller verkar som. 🙂

  3. MiaM says:

    Åh, jag skulle ha rätt svårt för att släppa loss nån bland mina prylar, även om jag i alla fall har viss koll på att “nästan ingen får hitta dessa saker”-prylar bara finns på vissa ställen åtminstone 🙂

  4. MiaM says:

    P.S det där med att hitta efter man städat, jag tror att tricket är att man måste själv lägga alla prylar där man vill ha dem, liksom vara med vid sista förflyttningen till “rätt ställe”, för att hitta dem sen.

    Annars kan man ju faktiskt ha så bra teoretisk ordning att alla saker har en given plats även om de oftast är annorstäders…

    • Ja, så tror jag också. Och jag har ju blivit helt beroende av att SE vart de hamnar. Men jag kan ju inte gärna stå och titta på hela tiden, vi ska ju städa tillsammans, annars vore det ju ingen poäng.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *