Snygga kurvor utan att höfta till det

Idag när jag gick hem från affären upptäckte jag att det var svårt att bära en enda kasse. Det brukar alltid fungera om jag har några saker i axelremsväskan och resten i en kasse i andra handen, men nu blev det väldigt bökigt. Inte var det för att kassen var särskilt tung, och jag fattade inte varför först – tills jag förstod att det var testosteronet och puberteten som hade trollat bort en del av höfterna. Förut har jag bara behövt vrida armen lite när jag bär kassar, så har den liksom fått stöd av höften för att stå längre ut från kroppen. Utan att tänka på det har jag burit matkassarna med höfterna, men det går inte längre.

Grafkurva som går från 80 upp till 83,5, ner igen, och svagt uppåt till 80,6

Fettfördelning: Midjemåttet i procent av höftmåttet. Juni 2009 - februari 2010.

Mitt höftmått har minskat med sju cm sedan jag började med testosteron i juni. Det är en hel del, även om det samtidigt har försvunnit fem cm runt midjan. Jag har dessutom tappat svindlande mycket av bröstfettet också. Jag har blivit rejält mycket plattare. Anledningen till att bröstkurvan går svagt uppåt på slutet är för att det som förut hängde nere i midjehöjd numera sitter en halv decimeter högre upp.

Grafkurva som rasar från 113,7 till 101,1 och sedan svagt uppåt till 101,7.

Bröstplatthet: Måttet över bröstkorgen i procent av måttet under brösten. Juni 2009- februari 2010

Det är inte bara något som syns när jag tar fram måttbandet, utan jag märker skillnaden annars också. Det är inte inbillning eller fel på mitt måttband, som jag trodde i början. Det händer faktiskt, på riktigt. Efter 227 dagar har jag fortfarande inte riktigt fattat att det är sant. Jag nyper mig själv i armen när jag ser mig i spegeln och hoppas att jag aldrig vaknar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Bilder, Hormonbehandling, Puberteten, Transbilder, Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

0 Responses to Snygga kurvor utan att höfta till det

  1. Elin I. says:

    Får gratulera!

  2. Elin I. says:

    Intressant det där med bärande, förresten. Jag kan tvärtom uppleva att höfterna är *i vägen* när jag bär väskor, kassar med mer, så att det jag bär slår i höfterna. Kan ju i och för sig bero på att jag i princip *måste* svänga med armarna när jag går …

  3. “Jag nyper mig själv i armen när jag ser mig i spegeln och hoppas att jag aldrig vaknar.”

    Fint!
    Men du ÄR vaken. 🙂

  4. Alexa says:

    Hihi det kan vara jobbigt att vara man ibland 😉

  5. urban cat says:

    Shit, vad häftigt!
    …att du får uppleva skillnaderna mellan en mans- & en kvinnokropp! Har alltid velat vara man för en vecka lr två, bara för att känna på hur det är, rent kroppsligt alltså!
    Blir nästan lite avundsjuk på dej! 😉

    Riktigt spännande att få följa dej på vägen!
    Kram!

  6. amylo says:

    coolt att kunna byta efter behag..och lycka till på din resa.. känner igen det där med påsarna, men beror väl en del på axel i förh till höftkvot med. harbreda höfter, breda axlar men inte värst starka armar, plus “female carrying angle” vilket gör att påsarna skaver mot höfterna..men det borde man sätta in bicepsen på.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *