Selma-syndromet (eller: Filip och Fredrik i “Vi som inte kan någonting om transpersoner”)

Filip: Kan så att säga en hermafrodit göra barn med sig själv?

***

Filip: Varför är det så många snubbar i Thailand som är opererade till kvinnor?

Amelia: Yrke! Ladyboys.

Filip: Ja. Det yrket finns, överhuvudtaget.

Amelia: Det finns, och det är accepterat. Det är accepterat av föräldrar och så. Det är ett yrke.

Filip: Man skulle kunna fråga om könsidentiteten är svagare där på något sätt?

Fredrik: Men kan man gå in till syokonsulenten och säga “Jag skulle vilja bli en sånhär ladyboy, det verkar intressant”? “Ja, men då ska du gå den här utbildningen”?

Stig-Björn: Ja, jo, men alltså: Alla kulturer har ju sina avvikelser. Varför är det en massa karlar i Sverige som hänger med andra karlar och spelar fotboll och ishockey? Alltså, vad fan är det för könsidentitet de har?

***

Filip: Jag blev så chockad, för jag pratade med Fredrik i telefon häromdagen, och han sa “Jag käkar lite paj”, och jag började gapskratta, för att jag tyckte det… Det är så jävla kvinnligt att käka paj! Man gör inte det!

Amelia: Man gör inte det?

Filip: Inte som man!

***

Filip: Allt killar gör, gör de för att få knulla. Varför gör tjejer saker?

Anna: Tjejer gör kanske saker för att killar att göra saker för att få knulla.

Det händer lite då och då att olika journalister letar efter transpersoner att intervjua och söker i olika forum på nätet, och mailar till olika föreningar – och även till mig. Ibland är det väldigt seriösa förslag, ibland inte. Boston Tea Party (se programmet här) tillhör den senare kategorin, så jag är väldigt glad att Filip och Fredrik inte fick tag på en transperson att göra cirkus av. Hen hade nog ångrat sig efteråt, isåfall.

Expertpanelen består visserligen av rätt coola människor, men frågorna de får från programledarna gör att jag vill dunka huvudet i betongväggen. Det värsta har jag inte ens orkat citera här, men när de skämtar om hur killar reagerar på att bli våldtagna vill jag sticka fingrarna i halsen. Filips hals – eller Fredriks, jag ser inte skillnad på dem.

[Youtube=http://www.youtube.com/watch?v=S1MRU2Bxkeo]

“Vi som inte kan någonting om Selma Lagerlöf” på Youtube

Så sent som imorse återupptäckte jag min gamla favoritsketch från Pentagon, om någon minns det programmet från 1997: “Vi som inte kan någonting om Selma Lagerlöf”. Jag undrar om det inte var Boston Tea Party som Fredrik Lindström förutspådde då.

Tramspersoner som sitter och ollar tv med okunskap om transpersoner är något jag klarar mig utan. Vi kan kalla det för Selma-syndromet – och det är ett syndrom som är så vanligt och följs av en så kraftig brist på sjukdomsinsikt att de flesta inte ens vet att de inget vet.

Lästips: Josefin Brink (v) om ett tredje juridiskt kön. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Genus, HBTQ, Internet, Intersexualism, Kroppspolitik, Kultur och media, Psykologi, Relationer, Reproduktiva rättigheter, Sexism, Språk, Trans* i media and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

0 Responses to Selma-syndromet (eller: Filip och Fredrik i “Vi som inte kan någonting om transpersoner”)

  1. Susanna says:

    Jag tycker verkligen synd om “experterna” som är välutbildade läkare, matematiker etc som är med i detta program, så fort de försöker säga nåt som är det minsta seriöst så blir de bortkollrade av Filip och/eller Fredrik som bara tramsar bort allt. Hon som är psykolog försökte ju säga nåt seriöst om våld inom samkönade relationer, men då började Filip (tror jag, jag har oxå svårt att hålla isär Filip och Fredrik för de pratar ju i munnen på varann hela tiden) babbla om flator som ligger gömda i buskarna med en dildo i handen. Det är verkligen inte bra TV. När jag hade sett ungefär hälften av programmet så tröttnade jag och satte mig vid datorn istället. :/

    • WORD! Jag tycker att man kan ta bort Filip och Fredrik och låta experterna få göra programmet. De har en schysstare humor, så det skulle fortfarande vara roligt men på ett mindre äckligt sätt.

  2. Susanna says:

    P.S. Inslaget från Pentagon var ju riktigt bra, tyvärr hade jag missat den serien helt och hållet. Det kan delvis bero på att jag inte hade nån TV 1997, eller jag fick en i slutet av sommaren-97 tror jag. 🙂

  3. Lisa Olsson says:

    Jag har verkligen svårt för underhållningsprogram på TV, speciellt de som kallas “humorprogram”, och detta är ju ett typexempel på varför.. Är det verkligen så svårt att vara rolig utan att vara elak?

    • Nej, det är inte svårt, men det är så inne nuförtiden att vara elak – och att sparka nedåt. På 90-talet sparkade man hellre uppåt, men nedåtsparkar är Filips och Fredriks signum…

  4. hannibal says:

    Det mest spännande var när Stig-Björn (efter våldtäktssvamlet) väckte frågan om att kvinnor ‘lurar’ män till att göra dem gravida, och att en mamma kan välja vem som ska vara far till barnet. Lite generaliserat, visst, men dock en intressant diskussion. Som bara resulterade i tystnad och obehag hos programledarna. Jag antar att det är svårt att skoja om sånt… allvar är läskigt. Där kan jag faktiskt uppskatta Magnus Betnér, han skämtar om de mest obehagliga saker.

    • Ja, DET är väldigt talande. Betner är av en helt annan sort, han har en annan “yrkesetik” än vad F&F har. Han säger inte PRECIS vad som helst, och han ser till att sparka uppåt. F&F driver med vem som helst och vad som helst, och gärna med personer som redan är utsatta.

  5. degbunke says:

    Jag ser inte heller skillnad på Filip och Fredrik. Och jag vet inte om jag vill heller, de är så totalt infantila och patetiska i sin “humor”.

  6. Mikusagi says:

    Det var verkligen ett dåligt program.

  7. Amanda says:

    Gud vad jag skratta åt “Vi som inte kan någonting om Selma Lagerlöf”. Tack! Har aldrig sett nånting av F & F, men är det någon som märkt att, jag vet inte om det är kanal 5 ellr 6,har en kommentator/presentatör som ofta har transfobiska och homofobiska kommentarer att säga om programmen dom visar. Minns för nåt åt sen när dom visade Panic Room och han sa nåt i stil med “Och Jodie Foster blir rejält uppskrämd i den här filmen om inbrottstjuvar…Och vem skulle inte bli det…*paus för effekt* med en dotter som ser mer ut som en kille än en tjej”. Sen började filmen, vet inte om det var meningen att det skulle vara roligt…

  8. Amanda says:

    Vet inte om det var samma person men det var samma kanal som droppade en homofobisk kommentar i förra veckan, minns inte vad den gick ut på men det var samma stil…menat som skämt…ha ha.

  9. Minna says:

    Jag måste erkänna att jag tyckte om Hundra höjdare och har sett alla avsnitt i de första två säsongerna. Det var lite mer random och mindre elak humor i de programmen.

    Jag ser skillnad på killarna, men jag vet inte vem som heter vad för jag är kass på namn när jag blir presenterad för två personer på samma gång även om de ser olika ut. Han den kortare brukar vara taskigare än den långe även om det är ganska jämn äckelfaktor mellan dem.

    • Jo, jag tyckte också att Hundra höjdare var bättre. Jag såg inte jättemånga avsnitt, men tyckte att det var mer okej. Visst fanns det tydliga tendenser att håna folk (tex. en inspelning från en telefonsvarare med en person som ringde till tv eller radio eller vad det var mitt i natten och klagade, som de hånade i programmet. Jag uppfattade det direkt som att den som ringde förmodligen hade en pågående psykos eller något liknande och tyckte inte alls det var särskilt kul), men de verkar ha gjort det till sin grej att vara respektlösa som rutin.

  10. Pingback: Marcus Birro, del III: Jag kräks också på gullandet med transpersoner « trollhare

  11. Exter says:

    Filip och Fredrik är Sveriges tråkigaste personer. Jag lyssnar hellre på sjöväderrapporten. Och då seglar jag inte, om man säger så.

Leave a Reply to Amanda Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *