Det är nog sista dagen man kan förföra den här

Idag är jag ett blåst mantimmer. De senaste dagarna har jag känt av en liten lätt sjukdomskänsla i kroppen, som igårkväll växte till feberfrossa. Därför gick jag och la mig redan vid tiosnåret, och sov i tolv timmar. Idag är jag inte sjuk. Jag har inte ont någonstans, jag hostar inte, näsan och ögonen är lagom torra och avsaknaden av slem är som den borde vara. Jag är bara dum. Puckobacillen har slagit till.

Jag tar ett nytt glas ur diskmaskinen utan att skölja av det först, vilket gör att vattnet smakar maskindiskmedel. Jag tar upp den sista tunna limpskivan ur påsen och granskar noga och sniffar på brödbiten, så att jag inte riskerar att sätta tänderna i en möglig brödskiva. Så säger jag högt:

“Det är nog sista dagen man kan förföra den här”

Som om det vore viktigt, ifall någon annan hade hört mig, måste jag rätta mig själv:

“Jag menar fördärva. Förvärva. Förstöra. Förtära! Varför använder jag ord som ‘förtära’ i mitt dagliga språk?”

Jag skakar på huvudet åt min kolhydratsfetischism, och funderar som vanligt över hur roligt det vore ifall min lägenhet var buggad. Fatta vad de stackars spionerna skulle få stå ut med mycket, i synnerhet om de hade kameror gömda också. Det är en sån sak jag ofta tänker på.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Kroppstankar, Personligt, Språk and tagged , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

0 Responses to Det är nog sista dagen man kan förföra den här

  1. Mellanvärld says:

    “förföra. fördärva. Förvärva. Förstöra” 😀
    och vad skulle de säga om tvålföreläsningarna?

  2. Edward says:

    Jag fastnade vid det där att du sköljer av glasen som diskats i diskmaskinen. Om de smakar diskmedel annars, så använder du nog för mycket medel.

    • Jag vet inte hur man delar en sån tablett i mindre än halvor, men tanken har slagit mig med.

    • Susanna says:

      Ett litet tips: byt till diskmedel som är i pulverform istället för tablettform. 🙂

      • Jag ska erkänna att jag inte ens hittade något sånt när jag kollade senast. Det fanns bara tabletter och såna gelékapslar. Nu har jag iofs bara handlat maskindiskmedel två gånger i hela mitt liv, så jag är inte van.

        • Susanna says:

          Aha. Jag det är synd att det är så svårt att få tag på, det verkar bara finnas i “refill-variant” på de flesta ställen, men då måste man ju först hitta ett paket som man kan hälla “refillpulvret” i. Själv använder jag en gammal glassburk att ha diskmedlet i. Det var faktiskt Mia som efter mkt tjat fick mig att byta från tabletter (som inte fick plats i diskmedelsfacket om man inte delade på dem) till pulver, och nu vill jag inte byta tillbaks. Ikn eller så. 🙂

  3. Malin says:

    Nu fick jag en ganska rolig bild i huvudet av någon som försöker förföra en brödskiva. 🙂

  4. Edward says:

    Malin: “Öh, schyssta brön”? 😉
    Eller mer i stil med “Ska’ru med in i rosten?”
    Jag kan också tänka mig “den du, med smör på!”

  5. vegangeekgirl says:

    “och funderar som vanligt över hur roligt det vore ifall min lägenhet var buggad. ”

    Brukade själv fundera på samma sak men tvärtom så att säga. Jag bodde ensam, jag hade nästan aldrig någon på besök och pratade sparsamt i telefon. Jag pratade inte direkt med mig själv, kunde däremot se framför mig hur det skulle kunna ha varit, sittandes med hörlurar och allt (allt jag vet om avlyssning har jag lärt mig från amerikanska tv-serier) spänt lyssnade för att sen desperat utbrista “men, åhh nu pratar hon med katten igen!”

Leave a Reply to Susanna Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *