Normen är en jättehamster

Hen såg ut lite som en hamster, men vi visste alla vem det var. Den här hamstern var visserligen inte som hamstrar brukar vara – hen var gigantisk. Jag såg att hen höll en människa i sin tass, lite som King Kong, och räknade ut att hen måste vara mellan femton och tjugo meter hög. Ändå kallade folk henom för Normen, och de skrek och sprang i panik när han bet huvudet av en person, som om det hade varit en barbiedocka. Jag sprang jag med.

Vi flydde, med Normen i hälarna. Under en viadukt; Normen klev över. Runt ett hörn; Normen följde efter. Till slut kom vi till en vägarbetsplats, och var tvungna att klättra över en maskin som stod mitt i vägen. Man skulle kliva först på stänkskärmen och sedan upp på ett litet flak, och så hoppa ner på andra sidan. Det tog tid, eftersom man bara kunde gå över en i taget, och jag var nog mer orolig än de andra. Jag visste ju att jag inte klarade det.

Det fanns ingen väg runt, så jag hade inget val. Antingen skulle jag bli uppäten av Normen eller så skulle jag ramla. Det blev det senare. Jag hoppade ner från den lilla plattformen, och även om det bara var en halvmeter till marken så fick jag svindel och ramlade raklång ner. Med ansiktet mot asfalten var jag övertygad om att jag skulle dö.

Jag kände Normens steg närma sig. Marken skakade. Men hen gick förbi. Jag låg så stilla att Normen inte upptäckte mig. För att jag var för onormal för att vara onormal.

Bilden av hamstern är definitivt Minous fel, som gav mig den här länken igår:

Hamsterfilm

I övrigt tror jag det är min reaktion på att röra mig emellan olika normer. När jag bryter mot en norm passar jag samtidigt in i en annan:

Om jag bryter mot normen genom att göra en könskorrigering passar jag ändå in i manlighetsnormen. Om jag bryter mot manlighetsnormen genom att vara fjollig så passar jag in i bögnormen. Om jag bryter mot bögnormen genom att inte ha kuk så passar jag in i queernormen. Om jag bryter mot queernormen genom att förändra min kropp så passar jag in i ts-normen. Om jag bryter mot ts-normen genom att inte markera att jag tydligt tar avstånd från queerteori så passar jag in i cisnormen ändå, eftersom det enligt cisnormen inte går att göra en könskorrigering.

Och så vidare. Jag gillar ingen av normerna, och flera av dem finns inte ens på riktigt. Att det skulle vara en norm att vara fjollig om man är bög, eller transsexuella skulle se sig själva som ett mellanting mellan man och kvinna, är bara myter. Ändå är det precis såna myter jag matar hela tiden, eftersom folk ser det de vill se och hör det de vill höra.

Vad jag än säger är det alltid någon som missuppfattar det åt ena eller andra hållet. Vad jag än säger så kliar jag tydligen någon hamster under hakan. Det enda jag väljer är vilken hamster som ska få min uppmärksamhet för stunden.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Genus, HBTQ, Internet, Könsidentitet, Sexism, Språk, Trans* i media, Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

0 Responses to Normen är en jättehamster

  1. Rikkert says:

    Precis!

  2. svalin says:

    Jag tror att vi måste slappna av mer och inte följa normer som vi är obekväma med, även om det oftast är svårt.
    Vad ska vi ens med dessa normer till? kan folk inte bara slappna av och leva lite mer och inte bry sig så mycket om hur andra är?

    • Ja, det undrar jag med? Jag märker det själv att jag hela tiden knuffas in i fack, knuffar in mig själv i fack, knuffar in andra i fack och samtidigt pekar finger åt de som knuffar in mig i fack…

  3. Paranoia says:

    Jag älskar dina rubriker.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *