Testosteron botar inte teknisk inkompetens

Jag har inte hanterat en fjärrkontroll regelbundet på flera år, ändå förväntar sig pappa att jag ska kunna navigera i deras tv-menyer utan problem. Det borde inte vara några problem, nu när jag är kille, pikar han. Det är det. När jag ska titta efter vad som visas på söndag kväll hamnar jag på tablån för torsdag klockan två på natten. Han grymtar.

Piken kommer från en person som släpade hem sin första dator samtidigt som jag började skolan, men som inte har lärt sig Skype, Facebook eller Spotify, och som har haft mobiltelefoner sedan de kallades yuppienallar, men som lärde sig att läsa sms först ifjol. Pappa är inte riktigt rätt person att säga något om att jag är oteknisk.

Testosteron har gjort underverk med min kropp, men det har inte aktiverat någon bortglömd teknisk gen. Förmågan att kunna hantera en fjärrkontroll kanske hänger ihop med y-kromosomen – och har hoppat över min pappa också. Eller så kan det ha något med inlärt beteende att göra. Kanske.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Hormonbehandling, Puberteten, Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

14 Responses to Testosteron botar inte teknisk inkompetens

  1. Rikkie says:

    “torsdag klockan två på natten” 😀

  2. Love says:

    Tror det kan ha något med intresse att göra med. Om man verkligen vill lära sig något så gör man det.

  3. themegabitch says:

    Du behöver nog en spruta med “Teknosteron”…

  4. Artemis says:

    Jag röstar på “inlärt beteende”. Minns fortfarande hur min bror fick lov att förstöra apparater för att ta reda på hur “de fungerar” medan jag “fick” lära mig hur man dammar av utan att slå sönder saker och hur man hänger kläder på bästa sätt och annat superkul 😉

    Men när jag fick punktering en gång lyckades jag byta däck bara fint fast ingen hade någonsin visat mig hur man gör. Så kanske intresse (eller nöd) spelar också in 🙂

    • Jag tror att det är väldigt mycket just det där med att få/ta chansen att lära sig. Jag tror också att många tjejer/fittfödda kan mer än de tror, men att det krävs att de känner sig tvungna för att faktiskt göra det där som de trodde att de inte klarade.

  5. AK says:

    Men du tycks ju i alla fall mer än tillräckligt teknisk kompetent på datorer och att hantera en så här fin blogg, vilket måste vara minst lika svårt om inte svårare än fjärrkontrollen till TV:n.

    • Åh, tack 🙂 Men det är… tja, det är väl samma sak som det Artemis sa: Jag kan inte, men jag lär mig de saker jag behöver kunna för att göra det jag vill, och så lär jag mig det jag absolut måste för att lösa problem.

  6. Anna says:

    När jag läser Artemis kommentar så kommer jag att tänka på ett sommarjobb jag hade som kyrkogårdsarbetare. Eftersom jag är kvinna så _förutsattes_ jag vilja vara med den andra kvinnan i sällskapet och ha samma inställning till jobbet som hon; det vill säga “nej, jag orkar inte köra gräsklipparen i backarna”, “ja, jag älskar att dammsuga församlingslokalen”, “jag är bäst på att arrangera plantor vid gravarna eftersom jag är kvinna” osv.

    Grejen var att jag HELST ville vara med killarna som hade en mycket mer avslappnad inställning till jobbet; inte så pretentiösa, jag hade mycket mer gemensamt med dem; vi var i samma ålder, samma humor osv. En fredag (gräsklippningsdag) när jag återigen fick höra “och ni kvinnor kan väl städa lite runt gravarna…” så sa jag att “jag vill gärna klippa gräs istället!”. Jag fick en förvånad min, men fick köra min gräsklippare. Till denna kvinnas stora förtret, hon blev sur på mig och opponerade sig åter med att “jag ORKAR faktiskt inte köra den i backarna”. “Nej, det är helt okej, men jag orkar” blev mitt svar.

    Suck….

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *