Den usla kockens bästa icke-recept

Veckans bloggtema är mat, och Mymlan efterlyser recept på snabb och god vardagsmat. Nu är jag en usel kock, och min vardagsmat består ganska ofta av väldigt enkla blandningar som bara kräver en enda kastrull om man ser till att hälla i sakerna i rätt ordning så att de kan koka tillsammans. Därför skulle jag nästan inte ens säga att jag kan ge något recept på vardagsmat, eftersom jag alltid lagar mat på impuls och på en höft:

  • Pasta kokt med gröna ärtor (från frysen), kryddad med en klick rinnig tahini (tex. Al Wadi i de lättigenkända gröna burkarna, men inte Kung Markattas som tyvärr har helt fel konsistens för att kunna användas som sås), ketchup och vitlökspulver.
  • Pasta kokt med röda linser och slantade morötter (alternativt förvällda rotfrukter ur frysen), kryddad med ajvar och vitlökspulver, och kanske några gröna oliver.
  • Couscous kokt med broccoli (från frysen; enklast är att man lägger den frysta broccolin i vattnet som får koka upp. När det kokar häller man i couscous och slår av plattan och låter det stå några minuter) kryddad med pressad citron, vitlökspulver, paprikapulver, spiskummin, jordnötssmör, russin och sojasås.
  • Pasta med vita bönor i tomatsås (där man värmer bönorna för sig i micron), kryddat med paprikapulver och vitlökspulver.
  • Pasta med aningen mer avancerad linssås ur frysen, lagad någon dag när jag haft mer energi: Röda linser kokade först i lite grönsaksbuljong (röda linser ska koka i ca 10 minuter och behöver inte blötläggas), och sedan med krossade tomater, lök, selleri, rivna morötter och gröna oliver, kryddad med grönsaksbuljong, vitlökspulver, paprikapulver, svartpeppar, spiskummin, basilika… de kryddor man känner för. Ibland vill jag ha en massa curry och kanel i såsen, och lite extra spiskummin. Lite sojasås och gurkmeja gör såsen färggladare. Om man spär ut såsen lite mer så blir det en linssoppa, som mättar bra som den är med en brödbit till.
Röda linser

Röda linser: Klimatsmart snabbmat

Och så vidare; kombinationsmöjligheterna är egentligen oändliga, och de här ingredienserna är såna som jag alltid har hemma. I synnerhet torkade röda linser är perfekta, eftersom de håller hur länge som helst och är färdiga på tio minuter. Gröna linser kokar på tjugo minuter, men alla andra baljväxter måste blötläggas först och sedan kokas ganska länge. Om man inte orkar koka själv finns det färdigkokta bönor och ärtor (och även linser – hur lat får man bli?) i tetrapack. En påse röda linser kostar några tior, räcker till många måltider och kan stå i skafferiet i flera år utan att bli dåligt. Hur många köttprodukter är lika praktiska?

Jag är beroende av spiskummin, vitlökspulver, tahini och ajvar, och det kanske märks. Kryddandet gör att något som annars skulle vara otroligt tråkig mat blir så mycket godare. Råvarorna gör att det är billig och snabb mat, och jag tycker att den är hyfsat god. Dessutom är det väldigt klimatsmart mat eftersom det inte är något kött eller mjölkprodukter i.

Men ibland vill man ha något lyxigare, även om det är vardag. Då passar avocadopasta. Egentligen är det pasta med en förenklad guacamole utan tomater (och utan gräddfil, för den delen). Därför är den fastare i konsistensen och smakar mer, och därför behövs det inga stora mängder heller.

Avocadopasta (1 portion)

  • 120g pasta (tex. gemelli, skruvar eller snäckor), salt.
  • 2 mogna avocados
  • En skvätt pressad citron
  • Örtsalt, svartpeppar, paprikapulver, vitlökspulver, spiskummin, chilipeppar (eller cayennepeppar)

Koka upp pastavatten i en kastrull, och medan du väntar gör du avocadomoset. Dela avocadon och peta bort kärnan, och gröp sedan ur fruktköttet med en gaffel. Lägg det förslagsvis i en djup (men inte alltför djup) tallrik, och mosa med gaffeln. Skvätt över pressad citron, och krydda. Blanda ordentligt och smaka av. Jag lovar att såsen är klar innan pastan är det.

Jag hade tvåa i hemkunskap, och för fyra år sedan hade jag inte ens som vana att äta en gång om dagen, men den mat jag har lärt mig att laga är väldigt enkel, billig och nyttig – och vegansk. Japp, det glömde jag kanske nämna. Jag fuskade lite i påskas och åt både mjölk och ägg: Om pannkakorna ändå är stekta och står på bordet är det väldigt svårt att låta bli dem, till exempel. Ändå finns det egentligen inget jag saknar som vegan efter drygt tre månader. Det mesta finns ju i veganska varianter, om man vill: Mjölk, grädde, yoghurt, glass, kött i olika former

Vaniljglass med pepparkaka, cashewnötter och chokladsås

Julglass: Sojavaniljglass med pepparkakor, chokladsås och cashewnötter

Även om man bör lära sig lite näringslära – eftersom den såkallade näringslära man fått med sig från skolan och familjen oftast är köttnormativ och mjölknormativ – så är det inte särskilt svårt att äta veganskt i Sverige idag. Inte ens om man är en usel kock, som jag är. I december, när jag precis hade bestämt mig för att bli vegan igen, skrev jag:

“Jag är en dålig vegan. Det var jag redan innan jag föll ifrån och började äta mjölkprodukter och därmed slutade vara vegan. Mitt smaksinne är nämligen lite stört, och jag gillar såna kombinationer som andra inte riktigt förstår tjusningen med: jordnötssmör i glass, eller popcorn med vitlökssmak. Jag är dessutom lat, snål och slarvig. Mitt lilla kök är kaotiskt och lika mycket en sanitär olägenhet som resten av min tvåa, och jag ser inte tjusningen i att stå och baka eget bröd, göra egen tofu och allt sånt till vardags. Men vegan är jag, så snart de få mjölkprodukterna som står och häckar i mitt kylskåp är slut.”

Det har fungerat alldeles utmärkt hittills. Jag lagar ingen jätteavancerad mat, och jag har fått bättre måltidsrytm eftersom jag tycker det är roligare att laga mat nuförtiden.

Hemgjord sushi med tofu, avocado och morot inrullat i ris och nori

Hemgjord sushi med morötter, avocado och marinerad tofu

Jag är en dålig vegan, på så sätt att jag inte lever upp till stereotyperna. Jag är en dålig vegan för att jag är lat, för att jag gillar märkliga smaker och för att jag aldrig kommer att kunna förföra någon till veganism med något mer avancerat än hemgjord sushi, varma mackor eller pepparkaksglass. Men jag är en fantastiskt duktig vegan när det gäller att hitta genvägar.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Bilder, Veganism and tagged , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

0 Responses to Den usla kockens bästa icke-recept

  1. Dorna says:

    Jag tycker tvärtom att du är en bra vegan som visar hur jäkla enkelt det faktiskt är att få i sig det man behöver och ändå äta gott och billigt. Dessutom är det viktigt att visa att man inte alls måste vara superduper matlagarfantast för att äta helvegetariskt. Tänk bara på de många blandkostare som käkar potatis med pannbiff, fiskpinnar eller falukorv och som finner tanken med veganism som omöjlig enbart för att de inte har den minsta lust att laga avancerade rätter? Fortsatt lycka till med veganismen!

    • Ja, det är lite min princip. Visst tycker jag att det är lyxigt med avancerade maträtter som andra verkar göra, men jag kör på väldigt enkelt. Och du har så rätt: En standardinvändning är att det verkar så krångligt att vara vegan…

  2. Anthony says:

    Ha ha, jag kokar också pasta med röda linser. Tricket är att hälla i linserna så sent att de inte blir geggiga innan pastan är klar (precis när de börjat öppna sig tycker jag, lite al dente). Att kunna koka saker i samma gryta utan att smakerna blandar sig låter som något som skulle kunna vara föremål för en vetenskaplig avhandling, eller ett eget kockprogram, men jag misstänker att de flesta tyvärr inte låter sig imponeras.

    En annan sunkvegan

  3. p says:

    couscos+broccoli+jordnötssmör-blandningen låter ju supergod! den kommer provas så snart nytt jordnötssmör inhandlats. det blir så lätt kakor av det här i huset…

    tack för tipset 🙂

    • Jordnötssmör är fantastiskt för den som inte är allergisk. Minns hur glad jag var när läkaren konstaterade att min “jordnötsallergi” måste ha varit ett misstag. Det är väldigt gott i wok också 🙂 Men jag funderar på om man inte borde blanda ut jordnötssmöret med tex. olja för att få en bättre konsistens. Den som är färdig på burk är ofta ganska hård. Ja, om man inte köper Skippy alltså, som jag bojkottar eftersom det är Unilever.

      • p says:

        Jo, skippy låter jag också bli, fast mer av smakskäl än ideologiska sådana. Och om jag inte minns alldeles bakvänt så innehåller det en hel del mer än jordnötter och salt. Min favvo just nu är green choice, nog mjukare än både kung markattas och urtekrams. Men ska man ha det till sås kan det nog passa att späda med olja – man kan ju kke ordna en färdig blandning… Det var dessutom på green choice-burken jag hittade 15-minuterskakreceptet (det innehåller dock ägg).

        Vi har en mjölkallergiker i familjen, så veganrecept är bra tillskott i “svenssonmaten”. Tahin har jag varit rätt bra på att använda i mat, men jag undrar varför jag inte testat lika mycket med jordnötssmöret? Kommer bli ändring på det nu. Det hamnar ju inte på frukostbordet längre pga allergi på skolan.

        • Jo, Green Choice är den jag också köper, upptäckte att den hade en väldigt krämig konsistens 🙂

          Veganmat är bra till mycket. I somras skulle jag bo med några vänner i en lägenhet där det bara fick vara koshermat i köket. Då är det väldigt praktiskt för den oinsatta att vara vegan, eftersom all oren mat är animalisk 🙂

          • p says:

            jamen exakt! 🙂 och eftersom veganism är ett frivilligt val är maten i regel mer kreativ än allergianpassade recept, inte låst vid “ersätt dethär med detdär, så blir det som på riktigt”.

          • Jo, det har jag också märkt när jag har läst om “allergimat”. Det gör mig alltid lite deppig att läsa såna kostråd som bara går ut på att avstå från X och byta Y mot Z som “smakar nästan likadant”. De får mig alltid att fundera över hur otroligt tråkig mat de som skriver de manualerna egentligen äter själva, och om folk i allmänhet verkligen lever så extremt torftigt smakmässigt.

            Det får mig att tänka på en föreläsning jag såg med Aimee Mullins, som berättade om hur hon (som föddes utan skenben och använder proteser) mötte en grupp barn som fick titta på hennes proteser, och hon frågade dem hur de skulle bygga ett par proteser, och ett av barnen föreslog att man skulle göra såna som gjorde att man kunde flyga. De barnen gick från att ha matats med bilden av henne som “disabled” till att se henne som någon som kunde vara “superabled”:

            http://www.ted.com/talks/aimee_mullins_prosthetic_aesthetics.html

  4. ro says:

    Så typiskt att det i varenda grupp ska finnas “stereotyper” att leva upp till…
    Jag vet inte vad en “dålig vegan” skulle vara men du verkar klara det fint 🙂
    Ajvar gillar jag också. Och linser. Och tahini 🙂

  5. dean says:

    Tss, du är ingen RIKTIG dålig vegan, inte när man läser det här i alla fall. Imponerande!
    Vad är egentligen en dålig vegan, eller en bra? Vilka normer finns inom vegangruppen? Jag har väldigt dålig koll på det. För mig finns det bara veganer 🙂

    • Normerna är väl egentligen mest såna som sätts utifrån, som stereotypa klyschor, men visst odlas de lite bland veganer också. Normen är ofta att vara ganska ung, rätt vänstervriden, djurrättsaktivist eller utilitarist, men absolut inte vegan av religiösa skäl, ganska hälsomedveten men samtidigt inte helt uppslukad hälsofanatiker, social och kulturintresserad, duktig i skolan, miljömedveten och feminist, ganska queer – och så förstås att man lagar fantastiskt god mat som kan omvända den mest rabiata köttätare.

  6. Pingback: bra vardagsmat « mymlan. the real.

  7. Minou says:

    Tack!
    Missade inlägget helt när det kom! *lusläser recept*

  8. Johan Eriksson says:

    Hej!
    Angående jordnötssmör så måste jag säga att jag är imponerad av urtekrams beslutsamhet att skippa gummit.. (kan ge associationer till ngt annat..). Jag håller med om att green choice är lite mjukare i konsistensen men de har gummi i locket vilket inte urtekram har. Om du har gummi tillsammans med jordnötssmör så kommer jornötssmöretsolja att lösa upp endel av gummit och blanda sig med jordnötssmöret. (gäller även tahini)Även om råolja inte är animaliskt så är det inget som jag vill få i mig…… Nackdelen med urtekrams jordnöttsmör är att det är omöjligt att hitta i en vanlig livsmedelsbutik och att beställa det från nätet är lite välomständigt.

  9. Aha. Men Urtekram? Du menar Kung Markatta? För Urtekram gör väl inte mat?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *