Vem är rädd för HBT?

Moderaterna är inte rädda för HBT, skriver DN. Öppna moderater har satsat på att lära ut HBT-kompetens så att politikerna kan svara på frågor om HBT:

“Det är bra för människor i allmänhet att lära sig mer. HBT-frågor är en sådan sak. Vi tycker att det är viktigt att ha med de här frågorna i fler sammanhang; kunskapen saknas inom många områden. Om man som homosexuell till exempel söker läkare förutsätts man oftast vara heterosexuell – det är normen.”

Det låter ju fint, men journalisten måste ändå fråga:

“- Vad är moderater mer rädda för?

– Jag tror inte att vi är rädda för det här – egentligen. Vi inom Öppna moderater har en agenda som handlar om ett öppet samhälle. Som homosexuell eller invandrare – vem du än är – ska du kunna bli bemött som den du är utifrån dina förutsättningar.”

HBT reducerat till homosexualitet, alltså. När Öppna moderater skriver debattartikel i QX om hur HBT-personer är osynliggjorda i vård och omsorg så låter det ungefär likadant:

“Vän av ordning invänder då om det egentligen spelar någon roll – en könssjukdom är väl en könssjukdom, oavsett vilken sexuell läggning eller könsidentitet man har? Och att gå till en kurator, eller söka läkare för andra besvär, har väl inte med den sexuella läggningen eller könsidentiteten att göra? Jo, det har det. Bristande kunskaper om HBT-personers livsvillkor, bristande förståelse och insikt i vad det innebär att vara HBT-person, så kallad HBT-kompetens, får konkreta konsekvenser för den vård och omsorg HBT-personer erbjuds. De flesta läkare eller sköterskor utgår från att deras patienter är heterosexuella, eftersom de flesta människor är det. Det kan leda till att man inte tar relevanta prov eller ställer relevanta frågor. Särskilt problematiskt kan detta vara för unga i kontakten med ungdomsmottagningar eller skolhälsovården där osäkerhet och egen okunskap kan göra situationen väldigt jobbig.”

De nämner faktiskt könsidentitet, det gör de. En gång. Däremot nämner de inte könsuttryck, och som motpol till HBT-kompetens ställer de upp fördomen om att alla är heterosexuella. Inte fördomen om att alla är heterosexuella cispersoner, utan bara rätt och slätt heterosexuella. Att de flesta transpersoner faktiskt är heterosexuella, och därmed skulle räknas in i normen om det vore så enkelt att allt handlade om heterosexualitet, verkar de ha missat. Likaså verkar de ha missat att det även gäller bisexuella.

Om en person som uppfattas som kille nämner för läkaren att han har flickvän betyder det inte automatiskt att han aldrig har haft sex med andra killar. Det kan också vara så att denna nämnda flickvän har kuk. Det kan också vara så att denna “kille” egentligen inte är kille, utan är transperson och definierar sin könsidentitet som tjej eller som något annat. Det kan vara så att denna kille är en kille med transsexuell bakgrund, som har en fitta och skulle behöva göra ett cellprov från livmodertappen. Och så vidare. HBT-kompetens handlar om mycket mer än att räkna ut om någon är homo eller hetero.

Jag skulle kanske inte haka upp mig på homonormativiteten om det inte vore för att samma grupp några veckor senare skriver ännu en debattartikel där de vill “förenkla” för transpersoner. För att tala med Lukas Romsonsparkar de in öppna dörrar när de föreslår förändringar av namnlagen och möjligheten att få börja i utredning och med hormonbehandling som minderårig. Det de däremot duckar för är möjligheten att få ändrat juridiskt kön i folkbokföringen som minderårig, och även möjligheten att genomgå könskorrigerande operationer innan arton års ålder. De duckar för att stärka transpersoners rättigheter att få sin identitet bekräftad och de undviker att ifrågasätta det krav på sterilitet som gäller idag för den som ansöker om könskorrigering.

Det är alltså skillnad på folk och folk. När Öppna moderater vurmar för unga HBT-personer, och faktiskt samtidigt som de hävdar att “var och en ska själv avgöra hur den kroppsliga könsidentiteten ska matcha den själsliga identiteten”, så tycker de ändå att de transsexuella ungdomar som själva vet att de behöver en könskorrigerande operation måste vänta tills de är arton – även om föräldrar, läkare och psykologer stöttar tonåringen.

Det finns transsexuella som verkligen behöver genomgå en underlivsoperation. Det finns transsexuella som inte har något större behov av att göra det, eller som av olika skäl inte kan. Det finns de som inte har möjlighet att få den sortens könsorgan de skulle vilja ha även om de kan genomgå en operation; många transsexuella killar tycker till exempel inte att de kukar som görs är tillräckligt bra för att de ska överväga det, och de kanske inte heller har så stort behov av att bli av med äggstockar och livmoder. Det finns ingen egentlig motsättning mellan de två grupperna, även om en del försöker tvinga fram en. Det finns inget som säger att de transsexuella som inte genomgår en viss operation inte är transsexuella. Det finns inget som säger att de transsexuella som behöver en viss operation blir tvingade till den.

Däremot finns det ett problem med att lagen kräver att man gör en viss sorts operation för att få ändrat juridiskt kön. Det är ett problem för de som inte behöver eller kan genomgå den operationen eftersom de måste “välja” mellan att bli utan vård och att genomgå kastrering ändå, och det är ett problem för de som behöver genomgå den operationen eftersom en del av dem verkar tro att deras rätt att få den vården är direkt beroende av om de lyckas övertyga människor om att alla som argumenterar mot kravet är transvestiter som försöker lura folk att de är transsexuella.

Jag är inte ute efter att vägra folk operationer, även om det är precis det jag ständigt blir anklagad för. Tvärtom. Jag tycker att det viktigaste är att alla får möjligheten att få den vård de behöver, anpassad efter just deras behov. Att förbjuda könskorrigerande operationer av minderåriga är precis lika destruktivt som att kräva obligatorisk kastrering av alla transsexuella och intersexuella som ett krav för att få ändrad juridisk könstillhörighet. Folk är olika och har olika behov. För att räknas som insatt i HBT-frågor tycker jag att den kunskapen borde vara ett minimikrav.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Allt du inte visste att du inte visste om trans, Genus, Genusforskning, HBTQ, HBTQ-juridik, Internet, Intersexualism, Könstillhörighetslagen, Kroppspolitik, Kultur och media, Politik, Psykiatri, Reproduktiva rättigheter, Sexism, Språk, Trans* i media and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

26 Responses to Vem är rädd för HBT?

  1. Kim says:

    HBT är en politiskt icke-fråga. Att få folk i arbete och se till att alla som inte jobbar börjar bidra till samhället med skattepengar är det enda viktiga. Så länge vi har tusentals människor som år efter år bara lever på bidrag och kostar pengar så kan man inte ödsla pengar på en massa icke-frågor. HBT-frågor är en av dessa icke-frågor.

    • Intressant att du tycker att det är så viktig ickefråga att du bemödar dig med att kommentera dess ickefrågighet.

    • AK says:

      Ett stort problem med politik är att det stundtals inte heller alltid är precis det som sägs och påstås. Det kan handla om okunskap, ointresse eller likgiltighet – för till exempel HBT-frågor. Det kan också handla om medveten manipulation, cynism eller halvsanningar – som när det gäller frågan om “arbete” och “bidrag”. Allas rätt till arbete och egen försörjning är tyvärr inte den faktiska politiken i Sverige sedan början av 1990-talet. Detta oavsett talet om “arbetslinje” eller talet om “att få folk i arbete” som det viktigaste. Retoriken från regeringen, dess supportrar och okritiska journalister till trots. Det viktiga för regeringen är att sänka skatten och fortsätta på systemskiftet – inte rätten till arbete. Förr var arbetslinje rätt till arbete nu är det tomt prat kombinerat med förakt för svaga.

      I ett humant och anständigt samhälle – som också är ett jämlikt samhälle – måste även HBT-personer – med eller utan sjukdom eller funktionsnedsättning ha rätt och möjlighet till såväl sjukvård, behandling som arbete. I dagens Sverige med hundratusentals ofrivilligt arbetslösa diskrimineras såväl unga som äldre, friska som sjuka. Men säkert är att i ett allt hårdare samhälle blir det knappast lättare för människor som inte uppfyller normerna och kraven.

      Frågan hur transpersoner diskrimineras på arbetsmarknaden – är säkert för många en “ickefråga” som dock inte kan lösas genom vackra tal om “öppenhet”, “HBT-kunskap” eller ett förljuget begrepp som “arbetslinjen”.

      Transpersoner måste tillsammans med andra utsatta kämpa för ett jämlikt och respekterat samhällsliv där även arbete efter förmåga ska vara en rättighet.

    • MiaM says:

      Om du tänker till lite igen så hoppas jag att du inser att HBT till stor del är en icke-ekonomisk fråga, och därmed finns det inga som helst argument att ignorera HBT med (svep)skälet att koncentrera resurserna på “viktigare” frågor…

      En av de delar av HBT som faktiskt är en ekonomisk fråga är att grupper som av “samhället” behandlas sämre än snittet också oftare har högre arbetslöshet, högre bidragsberoende, sämre hälsa o.s.v.. Med andra ord är det en ren ekonomisk vinst för alla (inkl. alla icke-HBT-personer) att satsa de förhållandevis små resurser som krävs för att förbättra situationen för HBT-personer!

  2. svalin says:

    Det klart Kim tycker det är en ickefråga för att han tydligen inte är HBT-person och således tillhör normen. Då är det rätt lätt att tala om för andra vad som är viktigt, när man själv inte sitter i skiten. Precis som normisar brukar resonera. Osolidariskt och egositskt är vad det är.

  3. Men vadå arbetslöshet och bidrag… jag och min man har jobb båda två och skitbra ekonomi, vad är problemet liksom? Om nån är fattig så får dom väl skärpa sej och tjäna mer pengar, om nån lider av att det dom betalar i skatt går till bidrag så får dom väl flytta till USA. Nä vilken löjlig ickefråga.

    • Innan Kim eller något annat troll reagerar kan det ju vara bra att säga att du skämtar 🙂

      Jag skulle kunna ifrågasätta vilka löjliga ickefrågor folk ägnar sig åt. Allting som rör barn, tex. Ska samhället verkligen ha skolor för barn, när nästan alla barn är resultatet av sexuella aktiviteter? Är inte det att uppmuntra folk att ha sex?

  4. djungelsoda says:

    Vet du, jag är väldigt glad att jag hittat till din blogg. Och det har jag nämnt förut, men nu kan jag lägga till en anledning: Dina inlägg får mig att se bredare på saker. Och jag är jätteglad för det! Jag VILL ifråga sätta hetero/cis-normen mer, men just att det är en ‘norm’ gör ju att det mycket är så inpräntat i vardagen att jag sällan reflekterar över det själv (exempelvis ordval och liknande – och då är jag ändå själv intergender och bi). Det blir en välbehövlig påminnare jag får mig varje dag när jag läser inläggen (och kommentarerna) här, så tack för det! =)

  5. MiaM says:

    En intressant fråga är vilka politiska partier som verkligen är *bra* för HBT-personer, och kanske specifikt T-personer?

    Mitt intryck är att åtminstone för ett par år sen så hade ungefär inget parti någon koll på steriliserings/kastreringsfrågan, eller snarast så hejade de på förslaget i hemska SOU 2007:16.

    Enda undantaget är två enskilda M-riksdagskvinnor som tillsammans motionerade om att ändra “ts-lagen” så att man slopar steriliserings/kastreringskravet helt. Absolut inte en partilinje, men också vad jag sett enda markeringen åt rätt håll i den frågan från någon riksdagsledamot. Något liknande fast som partilinje känner jag inte till alls.

    Jag kan dock ha fel, jag har inte haft lika bra koll på läget senaste året som för ett par år sen…

    • Det är en väldigt bra fråga. Jag har själv skrivit till alla partierna och frågat lite om just detta. Några få har hunnit svara (det har gått ett par veckor nu…), men när jag får in några fler svar så ska jag presentera dem. Sedan räknar jag med att vissa föreningar kommer att göra liknande saker.

      • MiaM says:

        Gött!

        Appropå det så vore det kanske intressant att också fråga några föreningar (och andra HBT-aktörer också, vad sägs t.ex. om att fråga QX?) vilka frågor de jobbar för och hur de prioriterar dem?

        (P.S. jag vet en förening som antagligen gärna skulle vilja återpublicera resultatet av din undersökning, du vet vilken 😉 ).

        • Ja, det vore intressant att undersöka föreningar. Men problemet är väl att det inte riktigt går att jämföra eftersom de har lite olika förutsättningar. Jag menar: RFSL tex. har ganska stora resurser (i jämförelse) och är väldigt etablerade när det gäller H (och lite B), och tex. påverkansarbete och såna rutiner. KIM, INIS, FPE-S etc har mycket mindre resurser, men kanske mer spetskompetens när det gäller T/I än RFSL. Och så har vi då såklart Benjamin som förmodligen skulle ha väldigt svårt att svara på frågor som innehåller ordet “transperson” överhuvudtaget…

          Samma sak när det gäller tex. QX vs. andra sidor/tidningar/communities etc. Målgruppen är olika.

          • MiaM says:

            Ja, absolut finns det väldigt stora skillnader, och man kan dessutom varken jämföra föreningar eller komersiella aktörer (som QX) med politiska partier.

            Jag tänkte mest att man kanske kan göra nån sammanställning som en hint om vilken förening som passar för vilken person, fast det är nog extremt svårt att få det trovärdigt opartiskt…

          • Ja, det vore väldigt svårt eftersom alla har olika inriktningar. Jag menar, man kan tex. inte direkt kräva av FPE-S att de ska lobba för frågor som specifikt rör ts, för det ligger liksom inte i en transvestitförenings uppdrag. Att de sedan ger sitt stöd åt förbättringar för de transpersoner som behöver könskorrigerande behandling är en sak, men man kan inte ställa samma krav på dem som på tex. KIM som har det uttalat.

  6. djungelsoda says:

    Jag läste nånstans att du kommer prata på HBT-festivalen i Alingsås. Kommer du att vara med på den i Göteborg också? 🙂

  7. Devin says:

    Det är bra att du finns och sprider kunskap och klokhet! <3

  8. Andrea says:

    Åh, då kanske vi tar oss till Alingsås, min kompis och jag. Det är iofs inte ens säkert att vi tar oss till Göteborg men vi kan ju i alla fall försöka.

  9. Pingback: HBT handlar inte (bara) om homosexualitet « trollhare

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *