Transsexuella är olika – det är en åsikt. Transsexuella är lika – det är ett faktum

Ett antal gånger har jag skrivit blogginlägg som kan ha verkat kryptiska och svårbegripliga för utomstående, men som har handlat om maktstrukturer och strategier inom transvärlden. Till slut skrev jag ett inlägg där jag tog bladet från munnen och nämnde föreningen och en av deras – före detta, visade det sig – representanter vid namn. Susanna Boudrie uttalade sig för den såkallade Patientföreningen Benjamin. Det stod också på föreningens sida att hon var sekreterare, men nu är hon tydligen inte det längre.

Jag hade alltså citerat hennes kommentar i en annan blogg. Det började med att jag nämnde att alla transsexuella inte tycker som Benjamin angående begreppet HBT:

“Det kan vara bra att veta att Benjamin inte representerar alla transsexuella. Det finns många transsexuella som tycker att det är bra att räkna in transsexuella i transpersoner också. Dessutom finns det många fler grupper än transsexuella och transvestiter, men jag vet att en del representanter för Benjamin gör det lätt för sig och säger att alla som inte lever upp till deras idé om vad en transsexuell är är transvestiter.”

Varpå Susanna Boudrie svarade:

“Och Immanuel, en del transpersoner gör det lätt för sig genom att hävda att de representerar transsexuella och fd transsexuella. Till skillnad från dig, RFSL, m.fl. hävdar vi inte att vi representerar ngn annan än oss själva.”

Jag svarade med ett långt inlägg, där jag bland annat skrev:

“Däremot har jag svårt att tolka formuleringen på något annat sätt än att Susanna Boudrie anser att jag inte är transsexuell, vilket jag har hört flera gånger tidigare från Boudrie med vänner. Och om jag inte är transsexuell enligt hennes definition, så får jag inte uttala mig om frågor som bland annat rör transsexuella. Det är alltså plötsligt jag som måste bevisa min transsexualism och få den godkänd av den såkallade patientföreningen för att jag ska anses vara transsexuell i deras ögon.”

Nästan två veckor senare dyker det upp ett svar från Susanna Boudrie:

“Du gör det lätt för dig Immanuel, genom att tillskriva mig och Patientföreningen Benjamin det ena och det andra och sedan slå på dina egna påhitt. Jag skall nöja mig med att konstatera att jag aldrig sagt att du inte är transsexuell. Jag diagnosticerar inte människor. Det enda jag har sagt är att – till skillnad från RFSL – påstår inte patientföreningen Benjamin att den representerar andra än sina medlemmar. Punkt. Dina fantastiska skriverier om transfobi är bara påhitt.”

När jag återigen frågar i vilket sammanhang jag har utgett mig för att tala för alla transsexuella får jag till svar:

“om man inte läser som fan läser bibeln så inser man att vad jag pratar om var vem man representerar. Jag har aldrig sagt att du inte är ts, eller att det inte finns ts i RFSL, utan enbart att Benjamin, till skillnad från RFSL, inte uttalar sig för ngn annan än sina medlemmar.”

Och det fortsätter:

“Jag har inte uttalat mig om dig. Jag känner dig inte annat än till namnet. Vad jag har sagt är att RFSL uttalar sig för de transsexuella och fd. transsexuella – till skillnad från vissa ts och fd ts – och jag fick intrycket att du gjorde detsamma. Om du inte menade det ber jag om ursäkt.”

“var har jag uttalat mig om dig; till skillnad från dina åsikter?”

“Du förstår mycket väl att vad jag sa var att RFSL uttalar sig för ALLA transsexuella och att Benjamin inte gör det. Alltså uttalade jag mig INTE om dig, utan din åsikt!”

Vilken är min “åsikt”? Att jag är transsexuell? Att jag tror att man kan vara transsexuell utan att samtidigt vara medlem i Benjamin? Att jag tror att man kan vara transsexuell och räkna sig själv som transperson? Att jag tror att man kan vara transsexuell och INTE räkna sig själv som transperson, men ändå ha förståelse för att andra transsexuella kan räkna sig som transpersoner?

Till sist, när jag inte ger mig utan kräver bevis för vad jag skulle ha sagt, och vad RFSL har sagt, så spelar Boudrie på censurmartyrskapet:

“Om din blogg bara är till för de som tycker lika som du, så lovar jag, ni ska få leka ifred”

Sedan slår det över till att handla om hur förföljda och förtalade Susanna Boudrie och GLM är av “oss”. Vilka nu “vi” är, och vad “vi” egentligen har gjort. Det är svårt att svara när man inte vet vad man är anklagad för.

Men frågan står kvar: Vad är egentligen min åsikt? När påstår jag mig representera alla transsexuella och f.d. transsexuella? Var beskriver jag vad alla transsexuella tycker och behöver?

Vi kan jämföra med hur det ofta låter från Benjamin (pdf):

“Ordet “transperson” uppfattas av primära transsexuella som kränkande därför att det definierar dem i termer av ett kön de aldrig känt sig tillhöra. Primära transsexuella anser att ordet “transperson” tar ifrån dem deras rätt att bara vara kvinnor eller män. Ordet “transperson” uppfattas av en majoritet transsexuella som diskriminerande och sårande.”

“Genom att utnyttja transsexuella och intersexuella försöker RFSL få acceptans för ett skydd för transvestiter. Det är detta som är det bakomliggande syftet med begreppet “transperson”.

Patientföreningen Benjamin har ingenting emot att transvestiter skyddas mot diskriminering, så länge de i sin argumentation låter bli att skada oss som är transsexuella.”

Detta är alltså däremot inte att utge sig för att representera alla transsexuella, antar jag att Susanna Boudrie menar, då hon själv har varit med och skrivit texten. Det står inte “uppfattas av många transsexuella”, utan “primära transsexuella”. Benjamin säger sig tala för alla “primära” transsexuella. Skillnaden mellan primär och sekundär transsexualism beskriver de såhär:

“1. Primära transsexuella som har en medfödd upplevelse av att ha hamnat i fel kön. Primära transsexuella är redan i förskoleålderna medvetna om sin transsexualitet (utan att nödvändigtvis kunna sätta det ord) och byter ofta kön tidigt i livet. De blir oftast heterosexuella och har relativt lätt att smälta in som medlemmar av det nya könet. [—]

2. Sekundära transexuella har en bakgrund som transvestiter som successivt övergår i en vilja att byta kön. Denna grupp består huvudsakligen av män som under många år varit transvestiter och som sedan byter kön. De utgör mindre än 20% av de som byter kön. De har oftast avsevärt svårare att smälta in som sitt nya kön och uppvisar dessutom ibland en ovilja att bryta upp invanda mönster. Detta gör att de lever i en situation där de ofta av omgivningen kommer att uppfattas som något liknande transvestiter”

Det de menar är att om man inte håller med om deras åsikter så är man inte primär transsexuell, utan sekundär. Och eftersom de spelar på att primära transsexuella är osynliggjorda då det bara är sekundära transsexuella som syns i till exempel media, så har de en perfekt offerkofta att svepa in sig i:

RFSL företräder inte primära transsexuella. [—] Primära transsexuella är av naturliga skäl mer osynliga än de sekundära och märks därför mer sällan i debatter eller i massmedia. Debatten utgår därför ofta ifrån den situation som sekundära TS lever under. Det är viktigt att de primära också får göra sin röst hörd i frågor som berör dem.”

Om man är primär transsexuell lever man inte öppet, enligt den benjaminitiska tolkningen. Med andra ord: om man går ut i media, så är man per definition sekundär och bidrar till att snedvrida debatten. Vad man än säger så kan man få höra att man “hävdar att man representerar någon annan än sig själv”, eller rentav att man sprider lögner om vad transsexualism är. Jag har till exempel fått höra – inte från uttalade benjaminmedlemmar, men som exempel – att jag är en transvestit som försöker utnyttja transsexuellas rättigheter, och att jag måste kunna bevisa att jag är transsexuell för att få rätt att uttala mig.

Återigen hamnar fokus på mig som person, och på transaktivister inom RFSL. Det väsentliga är inte vad vi egentligen har att säga, utan det de som tillhör den här klicken – oavsett föreningsmedlemskap – hakar upp sig på är om vi är (primära) transsexuella eller inte.

Det kan låta som en petitess, men det är otroligt viktigt. För om man blir “anklagad” för att inte vara transsexuell när man talar utifrån sina egna erfarenheter, eller när man talar om transpolitik, så tappar man all trovärdighet. Samtidigt kan de i sin lilla förening fortsätta att hävda att de är de enda som kan tala för transsexuella, eftersom de har tagit patent på att definiera vad transsexuell betyder.

När Susanna Boudrie kommenterar min “åsikt” gissar jag att det jag gör som är så kontroversiellt är att jag säger att man kan vara transsexuell utan att leva upp till Benjamins idéer om vad det innebär. Det skulle alltså vara en “åsikt” att definiera en medicinsk diagnos enligt diagnoskriterierna som används i vården snarare än utifrån medlemskap i en förening. Det är en åsikt jag står för, det lovar jag.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

20 Responses to Transsexuella är olika – det är en åsikt. Transsexuella är lika – det är ett faktum

  1. Timortinel says:

    De är ett typiskt exempel av hur en del av en minoritet rackar ner på andra som samhället ser ner på bara för att själva få känna sig “normala”, vad det nu är.

    Jag är hellre falsk transsexuell än hänger med dem. Då slipper jag vara taskig mot en massa människor och rangordna vem som är finast trans, jag kan låta alla vara sig själva och behöver inte dela in folk svart på vitt.

  2. Lukas Romson says:

    Märkligt om inte Susanne Boudrie är sekreterare längre, det är vad som fortfarande står på deras hemsida. Och hon var sekreterare senast 12/4, på referensgruppsmötet med SoS.

    På det mötet visade det sig fö väldigt tydligt att det går utmärkt att både vara transsexuell och definiera sig som transperson samtidigt, eftersom vi var två närvarande transsexuella som gjort det. Och att det går att undergå könskorrigerande behandling, ändå inte själv definiera sig som transsexuell men däremot transperson. Eftersom en annan närvarande hade den erfarenheten. Benjamin var därmed både motbevisade av andra transsexuella och deras definition av begreppen motsades av samtliga övriga närvarande, från fyra organisationer.

    • Ja, deras åsikter är väldigt långt borta från verkligheten. Men det är väl möjligt att de har hunnit ha ett årsmöte precis nyligen, tänker jag. Den uppgiften är nog det jag ifrågasätter minst…

  3. Mikusagi says:

    Om primära transsexuella: “byter ofta kön tidigt i livet”
    Jag tror att jag bytte kön ofta tidigt i livet, jag hade ingen aning om att jag var primär TS 😛

  4. Shämoy says:

    Åh Transperson Gud! Vilken MÄNNISKA.
    Att anklaga vissa transpersoner för att förstöra för de “primärt” transsexuella genom att bara visa upp sig själva och berätta om sina egna erfarenheter är ju helt befängt. De “sekundära” transsexuella har nog funnits lika länge i världshistoriern som de “primära”. Jag misstänker att de kanske till och med har funnits längre eftersom den binära könshysterin inte alltid har varit lika stark.
    Argumentationen Boudrie kör med (utifrån vad jag läst i ditt blogginlägg) påminner om diskussionerna runt Pride-paraden eller de heterosexuella som tycker att giftermålet tappar sin mening om samkönade också får gifta sig. Eller de ciskönade som fasar för att alla tvingas anta en och samma identitet när män och kvinnor får samma (istället för “likvärdig”) frihet.

    • Ja, det finns väldigt många likheter. Och hela tiden detta försök att dela in i olika grupper – där de alltid är den svagaste gruppen.

      • Shämoy says:

        De skulle ju kunna bli starka om de kämpade tillsammans med andra transpersoner, men jag önskar henom ändå lycka till att få ciskönade att kämpa för dem – nu när de tar avstånd från de s.k. sekundärt transsexuella.

        Jag vet dock inte om jag vill kämpa för någon som uttrycker det som: “De blir oftast heterosexuella och har relativt lätt att smälta in som medlemmar av det nya könet.” Jag förstår mycket väl behovet av att smälta in (vad jag önskar att jag slapp synas ibland) men det vore så mycket lättare att smälta in för alla om man som transperson slapp känna att man förstörde för både transsexuella och ciskönade genom att visa sig ute.
        “Patientföreningen Benjamin har ingenting emot att transvestiter skyddas mot diskriminering, så länge de i sin argumentation låter bli att skada oss som är transsexuella.”

        Jag kan förstå att en specifik transsexuell kvinna inte vill degraderad till “transperson”, men kan man kalla henom (jag skriver “henom” om ciskvinnor också) “transkvinna” då? Eller vill hen att man kallar henom “kvinna” bara? Det är något jag undrar över när det gäller Benjamin.

        • Åh, det där språkmässiga blir jag ibland inte klok på. Ibland har jag fått skäll (inte bara av benjaminiter) för att jag har pratat om transsexuella som en (heterogen) grupp där en del har vissa behov, tex. behov av att få byta namn innan man har diagnos, behov av stödsamtal inom psykiatrin, behov av att få slippa bli tvångskönade utifrån sitt personnummer, osv. Det får man nämligen inte göra, eftersom transsexuella inte är transsexuella.

          Alltså: Alla försök att förbättra för transpersoner generellt uppfattas som ett hot mot transsexuella, och alla försök att förbättra för transsexuella uppfattas som ett hot mot de “primära” transsexuella.

  5. AK says:

    Jag har också funderat på det där, om i synnerhet gruppen benjaminiter, ser andra transpersoner som konkurrenter, som hotar dem för att de (benjaminiterna alltså) riskerar att blandas ihop med, förväxlas med (misstas att vara) transperson (av någon annan sort) och därigenom tycker sig få en lägre status. (Möjligen en slags parallell till heterofascisterna och äktenskapet – en verklig eller inbillad rädsla för att förlora status).

    Å andra sidan så är hela samhället uppbyggt på status, där till exempel finansmännen alltid tycks kräva mer för att inte förlora status till andra finansmän – oavsett hur många miljoner de blir överösta med. Och så hela vägen ner, hålla avståndet nedåt (och gärna förakta de som står lägre på samhällstrappan) och på så vis bevara klassamhället fast det innebär ett sämre samhälle för alla, till och med för de rikaste. Mer stress, mer oro och ett våldsammare samhälle.

    Även HBT-samhället och i synnerhet inom T-världen tycks det finnas stora problem med staus, vem som är mer “riktig” eller mer värd ‘n någon annan. Behovet, i synnerhet bland minoriteter eller “marginella” grupper att alltid hitta några att avskilja sig mot och ibland se ned på, är kanske mänskligt men ändå en tråkig egenskap och något att kämpa emot – också allas våra egna inre svagheter inte att förglömma.

    Försök till
    Om det bara fanns cispersoner (och heteropersoner) i hela världen skulle kanske transsexuella få mindre problem – då de (automatiskt) skulle klassas som cis, måhända?

    • Hm… Jag tror du är nära en förklaring. En anledning – som jag kan se – är att bilden av förr i tiden, när det fanns tydliga könsroller med vattentäta skott emellan och så gott som ingen kunskap alls om trans*. Då var det lätt att passera som kvinna eller man eftersom de man mötte oftast inte hade en tanke på att det fanns något annat än cispersoner.

      Den bilden är naturligtvis förenklad och glorifierad, men talande.

  6. AK says:

    Jag har också funderat på det där, om i synnerhet gruppen benjaminiter, ser andra transpersoner som konkurrenter, som hotar dem för att de (benjaminiterna alltså) riskerar att blandas ihop med, förväxlas med (misstas att vara) transperson (av någon annan sort) och därigenom tycker sig få en lägre status. (Möjligen en slags parallell till heterofascisterna och äktenskapet – en verklig eller inbillad rädsla för att förlora status).

    Å andra sidan så är hela samhället uppbyggt på status, där till exempel finansmännen alltid tycks kräva miljoner för att inte förlora status till andra finansmän – oavsett hur mycket de blir överösta med men egentligen inte behöver. Och så hela vägen ner, hålla avståndet nedåt (och gärna förakta de som står lägre på samhällstrappan) och på så vis bevara klassamhället fast det innebär ett sämre samhälle för alla, till och med för de rikaste. Mer stress, mer oro och ett våldsammare samhälle.

    Även HBT-samhället och i synnerhet inom T-världen tycks det finnas stora problem med staus, vem som är mer “riktig” eller mer värd ‘n någon annan. Behovet, i synnerhet bland minoriteter eller “marginella” grupper att alltid hitta några att avskilja sig mot och ibland se ned på, är kanske mänskligt men ändå en tråkig egenskap och något att kämpa emot – också allas våra egna inre svagheter inte att förglömma.

    Försök till benjaminteori.
    Om det bara fanns cispersoner (och heteropersoner) i hela världen skulle kanske transsexuella få mindre problem – då de (automatiskt) skulle klassas som antingen män eller kvinnor eftersom inga utstötning. Men å andra sidan, om inte assimilationen i det totala cis-samhället lyckades skulle det å andra sidan säkert inte bli så trevligt

    Så därför är känns det bäst att undvika att klassa ut och nedvärdera andra – ingen vet vem som kan drabbas.

  7. AK says:

    Det blev visst lite dubbelt – bäst att redaktören tar bort det första inlägget.

  8. Hm… Det är ju nästan samma text. Men det sista håller jag med om: Det skulle kanske vara lättare att vara ts om det enbart var det sociala, passerandet, som var viktigt. Men att komma ut skulle vara svårare, och skulle det finnas någon vård? Jag undrar det jag.

  9. Ava Avane Dawn says:

    Jävla benjamin. Har de en symbol/flagga jag kan bränna ner inför många människor på pride? 😉 Skulle en kunna åka dit för något om en gör det tro?

  10. Pingback: Skuld, skam och förgyllda utedass: Mitt (förhoppningsvis) sista inlägg om transfobi bland (f.d.) transsexuella « trollhare

  11. Pingback: Ett kvarts sekel av skäggdrömmar, könsrollspel och penisavund – i bilder | trollhare

Leave a Reply