”Thinking outside the box might be facilitated by having a somewhat less intact box”

Jag brukar ju prata om Lagen om missfoster; den som säger att “fula” och udda människor förväntas vara genier. Även om det säkert stämmer ibland, så är det grovt förenklat och fördomsfullt att tro att bara för att en person beter sig avvikande så måste hen vara överbegåvad.

Nu finns det forskning som visar att det kanske ligger något i det, på sätt och vis. Svenska forskare har kommit fram till att psykiskt friska med hög kreativitet har ett dopaminsystem som liknar det hos personer med schizofreni, och att det även kan ha betydelse för bipolär sjukdom:

“Studien visar att högkreativa människor som lyckades bra på divergenta tester hade lägre täthet på dopamin D2-receptorer i hjärnområdet thalamus än vad lågkreativa hade. Även schizofrena har låg täthet av D2-receptorer i thalamus. Ett fynd som antyder en tänkbar orsak till kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet, säger Fredrik Ullén.

Thalamus är det område i hjärnan som fungerar som ”reläcentral” där information filtreras innan den når områden i hjärnbarken, som bland annat används för tänkande och problemlösning.

Färre D2-receptorer i thalamus ger förmodligen mindre filtrering av signaler och därigenom ett ökat informationsflöde från thalamus, säger Fredrik Ullén och berättar vidare att det i sin tur skulle kunna vara en mekanism som ligger bakom både friska högkreativa människors förmåga att se många ovanliga samband i en problemlösningssituation och de bisarra associationer man finner hos psykiskt sjuka.”

Däremot poängterar Fredrik Ullén, en av forskarna, att personer som är sjuka inte nödvändigtvis kan få utlopp för kreativiteten:

“Blir du sjuk är det svårt att vara kreativ med de svåra problem man dras med. Däremot så har briljanta personer oftare psykisk sjukdom i släkten och de kan oftare än andra drabbas av psykisk sjukdom under perioder i livet.”

och Rakel Lundgren på Schizofreniförbundet säger:

“det kreativa kan förvandlas till vad som helst, det är inte alla gånger positivt att man är kreativ”

Hursomhelst är det väldigt intressant forskning, men det får mig att undra hur det hänger ihop med stigmatiseringen av psykisk ohälsa. En artikelserie i SvD har belyst hur ojämlik sjukvården är, och lyft fram att en patients utbildning och klassbakgrund gör stor skillnad. Högutbildade söker oftare vård utan att vara sjuka, och har lättare att få till exempel remisser och dyrare behandlingsalternativ. Det handlar om att kunna tala för sig.

De har framförallt berättat om den kroppsliga vården, men jag tror att detsamma gäller även inom psykiatrin. Är man högutbildad, vältalig, påläst – och samtidigt lugn och beter sig “sansat” så har man störst chanser att ta sig fram som patient. Är man bohemisk, konstnärlig, impulsiv och känslosam – egenskaper som ofta sammanfaller med kreativitet – blir man lätt sedd som mer instabil än man faktiskt är, enligt mina erfarenheter.

Jag håller själv på att lära mig att tygla min kreativitet, eftersom jag har fattat att det är när kreativiteten får för stort spelrum som jag blir manisk. Därför är det inte särskilt förvånande att man har hittat en biologisk koppling mellan kreativitet och “galenskap”. Däremot är jag övertygad om att lösningen inte är att döda kreativiteten för att bli av med problemet. Det har jag redan försökt.

Fredrik Ullén tror att det kan finnas en poäng med att generna för schizofreni och bipolär sjukdom har överlevt:

“Vi tänker gärna på psykiska sjukdomar som något som bara är negativt och så är det förstås för dem som drabbas. Men här ser vi att vissa egenskaper som psykiskt sjuka har delas av högkreativa och vissa gener som kan leda till psykisk sjukdom kan vara bra i vissa sammanhang.”

och han citeras i pressmeddelandet:

”Thinking outside the box might be facilitated by having a somewhat less intact box”

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Funkis, Kultur och media, Överlevnadshandbok, Psykiatri, Psykologi and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

14 Responses to ”Thinking outside the box might be facilitated by having a somewhat less intact box”

  1. Paranoia says:

    Jag tycker faktiskt att det är nerslående. Efter att ha betraktat en psykos hos en nära anhörig så kan jag bara konstatera att där finns inget att romantisera. Är det priset mänskligheten måste betala för konst och uppfinningar så är det ett fasansfullt pris för de individer som får betala.

    • Nej, det finns ingenting i psykoser att romantisera, det håller jag med om. Men det jag tycker är intressant är just att det finns ett samband. och att det kanske kan hjälpa personer som riskerar att hamna i en psykos. Tänk ifall man kunde “styra om” hjärnan från en psykos till ett kreativt flow?

  2. Jag tyckte det var väldigt intressant. Däremot så tyckte jag ditt uppställda motsatspar, med högutbildad och påläst på ena sidan och bohemisk och konstnärlig på andra sidan, var underligt. Kör för att kreativitet och konstnärlighet hänger ihop (det är väl nästan en truism), och kör för att detta också tenderar att hänga ihop med att man är lite känslomässigt instabil och har svårt att organisera sin tillvaro (om det nu finns likheter mellan hur kreativitet och schizofreni tar sej uttryck på neurologisk nivå så kanske det är så). Men på vilket sätt kommer vältalighet och utbildningsnivå in här? Människor med kreativa yrken är väl i regel rätt bildade och väldigt bra på att uttrycka sej…

    • Ehm… Det var faktiskt inte menat att vara ett motsatspar, snarare tvärtom. Däremot menade jag att det görs skillnad mellan den “välartade” högutbildade och den mer fritänkande såna inom psykiatrin. Jag märker det själv beroende på tex. hur jag klär mig. Det finns tom. anteckningar i min journal om mina färgglada batikkläder. Det är alltså ett sätt att kliva bort från normen, som gör att ens svårigheter tolkas på ett annat sätt.

  3. Sen måste jag tillägga att jag ÄLSKAR citatet i rubriken! 😀

  4. svalin says:

    Det är intressant att människor med psykiska diagnoser till viss del äntligen får upprättelse. Tydligen är det så att människan kanske inte skulle ha utvecklat sig lika snabbt om det inte fanns personer med viss typ av ADHD.

  5. Dr Sigmund Zoid says:

    Tycker detta är mycket intressant och jag har egentligen en hel hög med seriösa saker jag skulle vilja kommentera om det, men jag har haft översvämning i badrummet – så jag postar den tramsassociationen jag också fick i stället och går och städar…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *