Det enda jag vill är inte att inte ha sex

På sistone har jag känt ett behov av att diskutera min asexualitet, och har tvingat mig på Pst. Han påstår att han “har kunnat hämta styrka ur det du skriver på din blogg”. Jag säger detsamma.

Efter snart ett år på testosteron vet jag vad jag har att göra med. Jag är fortfarande asexuell, men förutsättningarna har förändrats. Jag kan känna ett mycket starkare behov av fysisk kontakt och närhet idag än för ett år sedan, även om jag inte vill ha sex med någon annan. Det känns bättre på de allra flesta sätt, men jag är fortfarande frustrerad och uppdämd av begär efter något som jag inte kan få.

Pst skriver i sin blogg:

“Ska jag berätta för dig en av mina hemligheter ? Det du ser i mina ögon och som du tror är begär är inte begär. Det är tomhet.


Ibland händer det att någon tror att de gör mig en tjänst och när de sedan inser att jag inte känner någon tacksamhet så blir de arga och sårade. Att vara sexuellt attraktiv är intimt sammankopplat med självkänslan för sexuella. Att säga nej till sex är en oerhörd kränkning.”

Det förklarade väldigt mycket för mig: varför en del blir provocerade av asexualitet, och varför jag går runt med en känsla av att inte riktigt finnas på kartan i relationssammanhang.

En gång sa jag att jag önskade att jag kunde ha sex med människor för att visa för dem hur mycket jag älskade dem. Som om sex vore det ultimata sättet att visa sina känslor. Som om jag som asexuell liksom var diskvalificerad från att ha relationer. Som om jag bedömde mina känslor som mindre värda för att de inte utmynnade i en längtan efter att knulla.

Jag har internaliserat sexnormen. Den har präglat halva mitt liv, och fått mig att förakta mig själv och skadat mina relationer. De senaste åren har jag däremot förstått att det inte behöver vara så. Jag behöver inte skämmas och försöka bota något som egentligen inte är sjukt. Jag måste inte nedvärdera mina relationer.

Det som återstår att lära mig nu är hur jag ska göra för att få hångla, sova sked och bli kliad på ryggen – utan att säga att det är “det enda” jag vill. Som om sex vore så otroligt mycket större än att att somna och vakna med rytmen av någon annans hjärtslag i takt med ens egna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in HBTQ, Psykologi, Regnbågsidoler, Relationer, Skam, Språk and tagged , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

26 Responses to Det enda jag vill är inte att inte ha sex

  1. Minou says:

    Bra skrivet.

  2. Mellanvärld says:

    “…sex vore det ultimata sättet att visa sina känslor” *error: does not compute*

  3. Freddie says:

    “Som om sex vore det ultimata sättet att visa sina känslor.” Ett av de största missförstånden i dagens samhälle?
    Bra skrivet för övrigt! 🙂

  4. Det är jätteproblematiskt att det ska vara så svårt att nobba nån utan att den personen tar illa upp (säger jag som ändå är sexuell och har haft sex med massa människor i yngre dar…). Det är bekvämt att vara gift på det sättet, då har man liksom giltigt skäl att inte vilja ha sex med nån.

  5. Ett exempel på den här konstiga sexnormen förresten: En gång hoppade en tjej på mej på en klubb och skulle börja hångla bara sådär, med orden “du är väl inte homofob?”. “Nej, men gift” sa jag och puttade undan henne. Vilket ju egentligen var ett knäppt svar (men det första jag kom på), ungefär som att det hade varit en självklarhet att hångla loss om man var singel. Det hade ju kunnat vara så att jag bara inte var sugen på hångel, eller för den delen straight (sist jag kollade var inte heterosexuell och homofob synonymer).
    Knäppt.

  6. Ylva says:

    “Som om sex vore det ultimata sättet att visa sina känslor.”

    Alltså det beror ju helt på vilka känslor man vill visa.

    • Reb says:

      Jag antar att du menar att sex är det ultimata sättet att visa förälskelse/kärlek, men kanske inte det bästa sättet att visa t.ex. vänskap? Eller du menar kanske att det är det ultimata sättet att visa sexuell åtrå?

      Om det är förälskelse du syftar på undrar jag om du menar att förälskelse/kärlek och sexuell åtrå (=viljan att ha sex med en person) alltid är synonyma? För mig, som alltså inte är asexuell, är det faktiskt inte samma känslor/fenomen, även om det tenderar att rikta sig till samma person(er). Jag tror att det för många, kanske de flesta rent av, är så att förälskelse och sexuell åtrå brukar “resa i sällskap” så att säga, men det betyder ju inte att de är synonyma.

      För att krångla till det ytterligare skulle jag nog säga att sexuell åtrå för mig inte är en känsla alls, utan är mer något helt fysiskt. Men andra kan förstås uppleva det som mer av en känsla.

      Kort och gott: Nej, för mig är inte sex det ultimata sättet att visa mina känslor, oavsett vilka känslor det handlar om.

      • Jag håller med Reb här. På något sätt är det lite det som heteronormen i vänskapsrelationer går ut på: Anledningen till varför en del personer verkar tycka att det är konstigt att ha vänner av “motsatt” kön som förmodat heterosexuell är för att det förväntas finnas en möjlighet till sexuell attraktion där.

  7. degbunke says:

    En helt uppriktigt nyfiken fråga, från mig som är sexuell: du blir alltså inte upphetsad när du hånglar heller? För mig är hångel = förspel = upphetsning.

  8. Louie says:

    till dig, immanuel alltså, jag håller inte med ovanstående om att hångel är äckligt.

  9. Paul Stjernberg says:

    Tack för att du citerade min blogg, det känns bra att veta att det jag skrev kunde fungera som ett stöd för dig.

  10. Daniel says:

    Så bra skrivet!

    Den sista frågan du ställer har du förmodligen redan ett svar på – är du synlig som asexuell men ändå ömhetskänslig så kommer du förr elelr senare att träffa andra månniskor som du.

    Men din text handlar ju egentligen inte om det. Dels handlar det om att för oss sexuella och omedvetna, flytta oss från ruta 0 till 1 … att förstå varför du tänker och vill som du gör. För mej var en asexuell person någon som överhuvud inte ville bli vidrörd – en sorts imaginär katolsk präst – och sånt får mej att bli lite – orolig.

    Sen … tror jag nästan alla människor då och då sover sked, kramar och smeker varandra hej vilt utan att sätta etiketten “asexuell” på det.

    • “en sorts imaginär katolsk präst” – Huva! Jag förstår att det gör dig orolig 😉 Jag vet att de flesta har en bild av asexualitet som inte riktigt stämmer, så jag kan ju inte direkt döma folk för det, för då skulle jag inte göra annat 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *