Vägra kallas svensk!

Igår när jag var lite lagom småsur över alla smygrasistiska grupper på Facebook, så startade jag en egen: Vägra kallas svensk. Jag skrev såhär:

“Egentligen skulle den heta “Om folks förmåga att genomskåda rasistisk smygpropaganda kränker dig kan jag hjälpa dig att packa”, men det var för långt för Facebook.

Andra alternativa namn:

“Vi som inte tänker fira Sveriges nationaldag”

“Återinför de sekulära skolavslutningarna!*”

“Vi som ser ironin i att vissa nationalister rasar mot “arabisk musik” på Nationaldagen, samtidigt som andra nationalister gör sitt bästa för att ge sken av att nationalism inte har med rasism eller intolerans att göra”

“Om du inte kan bevisa att dina förfäder var här före 1682 så har jag rätt att deportera dig, för min släkt var här före din”

“Vi som gillar att bo i en bögfeministisk vänsterdiktatur”

Eller, som en förklaring till gruppbilden: “Varför får man säga svartpeppar när man inte får säga vitlök?”

*) Enligt min mamma var det först på 1960-talet som de började fira skolavslutning i kyrkan i det område där hon växte upp. Själv har jag haft turen att slippa det, då jag växte upp i den islamistiska diktaturen Östersund på 1980- och 90-talet. Visserligen hade jag aldrig sett en person iklädd slöja IRL förrän jag var 15 år, men det måste ju vara så… eller?”

Sedan fick jag det bekräftat av Leo Holtter, det om skolavslutningar. Han skrev på Facebook:

“Din mamma har rätt. Förstår inte varför en vacker tradition med skolavslutning i klassrummet bara försvann på mängder av platser. Det som irriterar mig lite, är att en tradition som troligtvis funkade från mitten på 1800-talet till åtminstone början på 1960-talet, (troligtvis längre) helt är bortglömt och det gafflas om en “uråldrig svensk tradition” att ha skolavslutningar i kyrkan. Fullständig historielöshet kallar jag det för.”

Det är därför jag tycker att Sverigedemokraternas idé om att tvinga skolor att ha avslutning i kyrkan är ett tydligt tecken på att de inte har någon vidare koll på vilka traditioner de säger sig vilja bevara. Skolavslutningar i kyrkan är inte äldre än några decennier.

Jag är glad att aldrig ha blivit påtvingad att hålla skolavslutning i kyrkan; det vore helt orimligt där jag växte upp eftersom kyrkan – Frösö kyrka – låg flera kilometer utanför samhället. Jag är glad för att jag slapp att bli påtvingad den slentriankristendom som jag har förstått att många andra har upplevt – och för att det gör att jag genomskådar den historieförfalskning som såkallade nationalister håller på med.

Jag hoppas att alla som tjatar om hur viktigt det är med en “helsvensk” nationaldag kämpar för att förbjuda kungafamiljen från att delta i firandet: Drottningen är inte född i Sverige och talar med brytning. Vad gäller kungen, så vet jag att den första Bernadotte kom hit 1810. Det är faktiskt inte så länge sedan alls, inte jämfört med min släkt. Och ändå är det jag som anses vara dåligt integrerad.

Eftersom jag är ättling till en av Karl XIIs soldater, och dessutom ättling till en person som fördrev samer för att exploatera Norrlands inland, och dessutom kan bevisa att min släkt har bott i det som idag kallas Sverige sedan åtminstone slutet av 1600-talet, så har jag rätt att bestämma vad som är svenskt och vem som är svensk och vilka som får bo i mitt land och inte. Det gäller ända tills någon som har bevis på att deras släkt har bott här ännu längre kommer och klagar. Så det så. Och jag vägrar kalla mig svensk, och jag vägrar tro på Sverige.

Bra bloggat: Ister. Länktips: Mångkulturellt nationaldagsfirande. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Internet, Kultur och media, Politik and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

25 Responses to Vägra kallas svensk!

  1. Emma says:

    Om det här med att skolavslutning i kyrkan inte alls är särskilt gammalt är sant, så tackar jag så mycket för den informationen! När min högstadieskola gick från att fira skolavslutningen i matsalen till att fira i kyrkan försökte jag och en klasskamrat protestera, bara för att höra att det var “en fin tradition” och att människor av andra religioner egentligen inte alls hade något emot det. Rektorn kunde väl inte tänka sig att jag som nordeuropé, blåögd och t o m döpt som barn kanske uttövande en annan religion än den kristna.

    • Japp, det är en sån sak jag också irriterar mig på: Folk utgår ifrån att om jag argumenterar mot kristifieringen av skolavslutningar, så är jag antingen muslim eller politiskt korrekt. Jag kan säga att när jag var kristen så ville jag inte heller ha avslutningen i kyrkan, och även om jag fortfarande har väldigt stor respekt för kristendomen och kyrkorummet så skulle jag inte vilja ha avslutning där igen, om det vore aktuellt.

    • Mellanvärld says:

      Märkligt det där att man förväntas ha en viss religion, enbart därför att man råkar vara född på en viss plats…
      (skolavslutningar i kyrkan behövde jag bara uthärda i lågstadiet dock)

      • Ja, det är väldigt märkligt, och obehagligt. Varje gång jag har hört någon säga “Vi i Sverige är ju kristna” eller nåt sånt, så undrar jag om de antingen inte räknar mig till Sverige, eller så bestämmer de att jag visst är kristen…

  2. Jag tycker det är lika konstigt att vara “stolt över att man är svensk” som att vara “stolt över att man är kvinna” eller “stolt över att vara en naturlig skönhet”… Stolt är man väl över sånt man GJORT, som man iaf litegrann har bidragit till själv. Så iofs kan jag ju förstå om nån invandrare som på olika sätt fått kämpa för svenskt medborgarskap är stolt över det, men om man nu bara råkat födas in i Sverige så finns det väl knappast nåt att vara stolt över.
    Det finns förstås saker jag ogillar med Sverige, men på det stora hela så gillar jag det här landet, och det finns inte direkt nåt annat land där jag hellre skulle bo. Men att ställa till med nån fest över ens land…? Okej om det finns en tradition att fira nationaldagen som vuxit fram naturligt, då faller det sej väl lika självklart att fira nationaldagen som det är för dom flesta att fira jul t ex. Så är det ju i en del länder. Men här i Sverige ska man liksom försöka SPARKA igång nåt firande… Äh, jag fattar helt enkelt inte.

    • Ja, det är något jag inte fattar. Men jag har ofta tänkt att det där begriper kanske infödda svenskar (dvs. såna som inte är uppväxta i Jämtland, och som dessutom har någon slags förmåga att känna en gruppidentitet baserat på geografi öht, som jag verkar sakna) och då får det väl vara så, så länge det inte slår över i att se ner på andra.

      Jag kan förstå att man firar 17 maj i Norge, för där gör folk det liksom av vana, och som någon påpekade “De firar att de blivit av med svenskarna. Vi firar att någon skrev under ett papper”. Men att försöka skapa ett firande och sedan rasa mot att det firandet inte ser ut som ens bild av hur en sådan tradition borde se ut – det är rent ut sagt patetiskt.

  3. Pingback: Om man nu vill att allt ska vara som det aldrig har varit, varför flyttar man inte till Skansen? « trollhare

  4. pärlbesatt says:

    Håller med Dvärghundspossen. Hur kan man vara stolt över nåt man inte kan hjälpa, nåt som råkat bli för att man fötts just där man fötts av just de päron man haft? Man ju gott låta bli att skämmas för att man är gay, hetero, vit, svart, man, kvinna, ftm eller what ever, men STOLT? Nä, fånigt är vad det är.

    • Ja, det överstiger min fattningsförmåga. Men man kanske tänker att alla bra saker som trots allt finns i Sverige är ens egen förtjänst, eller att man liksom kan sola sig i glansen av andra som man intalar sig att man är väldigt lik?

  5. Moa says:

    jag har inte riktigt hajat det viktiga i att ha skolavslutningen i kyrkan… när jag gick i skolan hade vi nog tre avslutningar i kyrkan och alla var julavslutningarna i högstadiet (2000-2003). övriga skolavslutningar från 1994 till 2006 hade vi på skolgården, i bamba och gympasalar om det regnade på sommaravslutningen (vilket det gjorde ungefär vartannat år eftersom jag bor i göteborg…) och klassrum. Och det var aldrig någon som klagade och ville flytta in allt i kyrkan.

    • Nej, jag har inget minne av att någon någonsin klagade och ville flytta det till kyrkan, inte ens i gymnasiet (det hade varit mer rimligt eftersom den skolan låg i stan, eftersom det fanns kyrkor man hade kunnat ta sig till med buss där)

  6. plastbaronen says:

    Hm, inget fel att kalla sig svensk om man bor i Sverige tycker jag. Om man bor i Göteborg brukar man ju kalla sig Göteborgare.

    Man kan förhålla sig till det samhälle man lever i på olika vis, och jag kan inte förneka att min uppväxt i Sverige har påverkat mina vanor och beteenden. Därmot är ju ingen svensk by default. Men jag har kanske missförstått vad du menar?

    • Ja, det såklart. Det handlar inte om att ta avstånd från att jag bor i Sverige, eller bränna mitt svenska pass eller nåt. Det handlar mer om att jag inte kan identifiera mig som svensk, inte enligt nationalisters definitioner – men inte heller enligt de definitioner som de som försöker vara en motkraft målar upp.

      • plastbaronen says:

        De som försöker vara en motkraft, hur definierar de svensk?

        Jag har inte så stor koll på nationalistdebatten.

        • Jag hittar inte tillbaka dit nu, men någon förklarade skillnaden mellan positiv och negativ patriotism. Positiv handlar om att lyfta fram det som är bra med den “egna” gruppen/nationen/folkslaget osv, medan negativ patriotism handlar mest om att klanka ner på andra grupper.

          De som försöker vara en motkraft kan tex. säga att alla som bor i Sverige och/eller känner sig svenska ÄR svenska, och att det fina i Sverige är demokratiska värderingar och fred och frihet, och sånt.

  7. Emma says:

    Jag kan förstå att man är stolt över Sverige. Vi skapar Sverige tillsammans, hela tiden. Politiken vi för, lagarna vi har, husen som byggs, människorna som bor här. Precis som att vara stolt över något gigantiskt projekt man bara gjort en liten del av. Jag är visserligen född i Sverige och bott här hela mitt liv, men först nyligen blev jag svensk medborgare. Kanske är det anledningen till att jag kan se det på båda sätten.

    • Ah, ja, om man ser det så. Men det nationalistiska synsättet kretsar ju väldigt mycket om hur fel allt är idag (underförstått att det var bättre förr, när det nu var och hur det nu var då). Så hur kan man då vara stolt över något som man själv inte kan ha varit delaktig i?

      • Emma says:

        Ja, nationalister förstår jag mig inte på. De lever ofta i någonslags dröm om att allting skulle fungera perfekt om man levde som Emil i Lönneberga. Att folk ofta dog yngre, var fattigare och hade lägre utbildning förr talas det inte om i sådana kretsar…

  8. Pingback: Mamma Mu som Manboy och arabisk musik på Nationaldagen « trollhare

  9. Mellanvärld says:

    Bara för att man har formats av sin historia, betyder inte att man är sin historia…

  10. Pingback: Då är jag väl rasist, då. « plastbaronen 4.0

  11. Pingback: Mina tre önskningar på valdagen « trollhare

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *