Från en halvrutten köttklump till Pelle Svanslös med manboobs

Idag för tre och ett halvt år sedan skrev jag:

“Jag har ingen kropp. Den är död. Den är bara en halvrutten köttklump. Det är därför jag är min blogg. Här slipper jag ta itu med det faktum att jag har en kropp. Jag slipper bli beundrad eller bespottad på grund av mitt utseende; slipper bli berörd. Jag slipper bli påmind om att det finns en värld full av människor. Här är alla pappdockor och ingen är på riktigt, utom jag. Jag kan inte bli mer på riktigt än så här.”

Ikväll när jag låg i badet tänkte jag istället såhär:

“Den här kroppen gillar jag. Den duger rätt bra som den är nu. Jag är snygg. Synd bara att jag inte har några bröstvårtor, och att huden är lite skrynklig på bröstkorgen, och att jag inte kan röra armarna fritt för att jag har gigantiska fettknölar inklämda i armhålorna”

Det är tur att jag har såna hängtuttar att de lätt låter sig knölas ihop i armhålorna. Som skrynliga papperskassar med ett äpple i vardera. Det är sånt som händer när man först har vattenmeloner och sedan går ner 38 kilo. Ja, viktnedgången är ju inte anledningen till varför jag tål att se min kropp nuförtiden; den stora skillnaden är de 14 milliliter testosteronlösning som distriktssköterskor och deras elever har laddat min rumpa med under det senaste året.

Medan jag låg där och beundrade min IRL-photoshoppade kropp i badkaret började jag tänka på bröstkorgsoperationen på allvar. Redan när jag träffade kirurgen i mars och fick höra att jag kanske skulle få komma “innan sommaren” så vågade jag inte riktigt tro på det. Nu, när det är i början av juni så är jag ganska säker på att oavsett när “sommaren” börjar så lär de inte hinna med min operation innan dess.

Ännu en sommar med binders som stinker av intorkad svett en timme efter att man tagit på sig den, eftersom resåren får en att svettas floder. Ännu en sommar med det hotfulla prasslandet från vänster armhåla som varnar för att kardborrebandet som håller ihop bindern håller på att ge efter av svetten. Ännu en sommar med svettutslag – som ser ut och känns ungefär som skavsår, fast med äckligare lukt – under och emellan de inpressade brösten. Ännu en sommar med svampinfektion efter svampinfektion i amhålorna. Och: Ännu en sommar utan att kunna bada, utan att kunna gå på stranden eller hemma med bar överkropp. Ännu en sommar utan att kunna röra sig fritt.

Jag ser inte fram emot en sommar med bröst, så för att hålla humöret uppe skriver jag listor för vad jag ska göra för att förbereda operationen. En lista över saker jag ska ta med mig när jag åker dit, en lista över saker jag måste fixa innan jag åker och en lista över saker jag kan göra för att förbereda mig mentalt och kroppsligt på operationen.

Än så länge har jag bara börjat, men samtidigt har jag kommit så otroligt långt att jag inte fattar hur stort det är. Jag börjar bli rejält bortskämd med att orka leva: det går nästan på rutin. Min kropp är inte längre en halvrutten köttklump; den är faktiskt rätt schysst, även om jag har gigantiska manboobs och en pytteliten kuk. Brösten kommer jag att slippa snart. Penisavundet får jag leva med. Det ska väl gå det med, på något sätt. Kunde Pelle Svanslös så kan väl jag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Hormonbehandling, Kirurgi, Kroppstankar, Personligt, Puberteten, Transitionsdagbok, TS-utredningen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

26 Responses to Från en halvrutten köttklump till Pelle Svanslös med manboobs

  1. Vb says:

    Får nästan hjärtsnörp när jag läser, vilken resa Immanuel!Vilken jäkla resa du har köpt biljett till.Modigt som fan.

  2. Men, ehm… tack 😀

  3. Alma says:

    jag har fått “lära mej” att det är väldigt viktigt att INTE vika undan brösten i tex armhålorna för det kan ge vävnadsskador och göra det väldigt svårt att få ett bra resultat sen om man ska opperera sej…?

  4. Jo, det är sant. Det ska man inte göra när man binder, och det gör jag inte heller. Däremot gör jag det ibland med bar överkropp för en stund, tex. för att fota mig, eller som nu för att känna hur det känns att ha en platt bröstkorg.

  5. Alma says:

    jaha, då förstår jag! (:

  6. dam i tofflor says:

    Aj, det gjorde lite ont att läsa det översta citatet. Skönt att du trivs så mycket bättre nu. Att gå med binder verkar inte vara en nån höjdare, men binderns dagar lär ju vara räknade.

    Allt gott!

  7. dam i tofflor says:

    Stryk ordet “lite” förresten. Det var smärtsamt. Dina inlägg berör ofta.

    Allt gott, igen.

  8. Ja, det känns väldigt långt bort, det jag skrev då. Och mina binders håller på att falla sönder, så jag hoppas verkligen att det inte är långt kvar nu 🙂

  9. Houdini says:

    Bara ett tips inför operationen:
    När du har så stora bröst är det bästa att ta bort allting på en gång genom ett snitt under brösten. Jag vet många som lockades att göra bröstvårte varianten men som i efterhand ångrar det för att det inte blir snyggt och kräver så många operationer.
    Men det kanske du redan visste…
    Härligt att läsa att du mår mycket bättre 🙂

  10. Jo, det visste jag redan, och det var enbart den operationsmetoden som jag och kirurgen pratade om. Den andra rekommenderar de ju för folk som har upp tom. B-kupa, och jag har nog större än så. Dessutom har jag massor av lös hud, så det skulle inte gå att göra den 🙂 Men tack för tipset ändå 🙂

  11. Reb says:

    Visst är det härligt att se sig i spegeln med platt bröstkorg (hur man sen än åstadkommer den)! Jag tror inte jag visste vad speglar skulle vara bra för innan dess…

  12. Pingback: I väntan på att falla på mållinjen « trollhare

  13. Nej, jag vet 😀 Jag har börjar beundra min kropp lite då och då när jag går förbi, men jag kan fortfarande inte göra det med bar överkropp. Annars har jag redan hunnit bli väldigt narcissistisk 😉

  14. drK says:

    En grej som kan vara praktisk med att opereras på hösten är väl det att man har sin läkningsperiod när det är svalare, och man slipper hålla på med att tejpa ärr dagen lång. Och så lär ju hela området hinna läka ihop fint till nästa sommar (och då antar jag att du lär börja gå barbröstad i mars eller så 😉 )

    Men visst kan jag fatta att det hade varit trevligast att ha operationen gjord nu nu nu nu igår…

  15. Jo, så försöker jag också tänka. Att vara nyopererad och svettig och ändå inte kunna bada är väl ingen höjdare det heller 🙂

  16. Houdini says:

    Okej, vad bra! På Rinders tid var det brukligt att göra nyckelhål på ALLA :S
    (Märker att jag börjar förstenas på detta område)

  17. Va? Är det sant? Det låter ju dumt. Var det för att de utgick ifrån att folk efterfrågade det? Jag menar, det var inget snack om att jag skulle göra keyhole. Det var undersnitt, det var både jag och kirurgen införstådda med.

  18. Det är ju sån j-a otur att vara född med jättepattar om man nu egentligen är kille. Mina egna skulle jag väl kunna platta till totalt med, tja, nån tunn liten gasbinda bara, det vore piece of cake. Det skulle inte vara många kubikcentimeter man behövde operera bort där inte.

    Hoppas du får tid snart iaf!

  19. Tja, jag FÖDDES inte med jättepattar 😉

  20. Mellanvärld says:

    Om man döds med jättepattar, så måste det vara en svår förlossning. 😛

  21. Hahahaha, klockrent! 😛

  22. drKotte says:

    Ang. operationsmetod så tror jag att det är olika beroende på om man opereras i sthlm eller linköping. I Linköping verkar de köra snitt under brösten ganska konsekvent, medan de i sthlm gärna gör periareolärsnitt oavsett storlek på brösten. Det är ju fint med periareolär om man har mkt små prylar, men för de större verkar det ett elände med oräkneliga operationer. Klart, är man villig att ta det så är det väl bara att köra, men sthlmskirurgerna borde vara lite mer noggranna med att informera om att det kan ta mycket lång tid och många operationer innan det blir bra alls.

  23. Aha, så det är så det skiljer sig. Och visst, det kan ju bli skitsnygga resultat med den metoden, men det där med informationen om olika metoder och risker och sånt verkar det överlag vara lite si och så med.

  24. “Om man föds med jättepattar, så måste det vara en svår förlossning” Såg detta först nu… *S* ibland blir det lite fel.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *