Transvestitdrömmar om rosa kjolar

Dröm:

Det är tio dagar tills Dennis fyller år, och jag har inte hunnit fråga honom än vad han önskar sig. Inatt drömde jag i alla fall att jag skulle köpa en present åt honom. Han ville ha “tjejkläder” och peruker och smink, sa han. Inte för att han brukar använda sånt, men han ville börja.

I drömmen var jag i Lund och hälsade på Simon, min transbror, men han skulle jobba så jag gick på stan själv. Jag hittade två snygga kjolar, båda rosa, och kunde inte bestämma mig för vilken Dennis skulle tycka bäst om. Framförallt ville jag att han skulle känna sig snygg i dem, så jag kom på att jag skulle prova kjolarna själv. Sagt och gjort. Under hela tiden kände jag mig inte ett dugg nervös eller obekväm; jag tänkte inte på hur det skulle uppfattas alls.

Det var först när jag hade valt vilken av kjolarna som var snyggast och kom till kassan med den som jag ens reflekterade över vad jag precis gjort. Mannen bakom disken såg väldigt generad och förvirrad ut. Han hade ju sett mig komma ut från provhytten, så han frågade inte ens om han skulle slå in den som en present. Bredvid honom stod en yngre kille, som enligt namnskylten och den vilsna uppsynen att döma var praktikant, också han lika generad. När jag lämnade affären hörde jag den äldre säga:

“Det händer ibland att det kommer in transvestiter. De är förvirrade ibland, men de är kunder som alla andra.”

En stund senare träffades Simon och jag på ett café för att äta lunch. Jag visade honom kjolen och han tyckte den var jättesnygg, och bredde ut den i sitt eget knä för att se tyget ordentligt. Då kom plötsligt mannen från affären dit, uppenbarligen var även han ute på lunchrast. Han stannade upp när han fick se Simon med kjolen, och vände sig till mig:

“Jaha, var den till honom alltså? Jag tyckte väl att det inte var riktigt dina färger. Du passar inte i rosa, ärligt talat. Rött är väl mer din färg.”

Tolkning:

Drömmen handlar om den oro jag brukar känna av könade miljöer, som herrtoaletten igår: Rädslan för att inte passera som kille, blandat med obehaget av de snäva könsgränserna överhuvudtaget. På den tiden jag var nyutkommen berättade Sasha om en händelse på sitt dåvarande jobb. Han är fittfödd och passerade som kille redan innan testosteron, och när han försökte komma ut genom att bära en jättestor knapp med texten TRANSA på slutade det med att han lovade att komma i kjol på nästa personalfest. Jag uppfattade det som nästan ett mål i sig; att om jag kom ut som transperson så skulle folk förutsätta att jag var kukfödd transvestit.

Det har faktiskt hänt att folk inte har fattat riktningen, att de har utgått ifrån att jag är kukfödd. Jag har inte direkt något skriande behov av att prova kjolar, men nu när det händer att jag passerar som kille måste jag säga att det förmodligen inte skulle kännas riktigt lika obekvämt att faktiskt göra det, jämfört med hur det brukade kännas på den tiden jag levde som tjej.

Och, såklart: Sens moralen är att jag hänger upp mig för mycket på vad jag tror att andra tänker. Jag trodde att de kände sig stressade av att en man provade kjolar – men det visade sig att de var stressade av att jag provade kjolar som de visste att jag inte skulle passa i. Jag är inte stereotyp fjollig – och det är egentligen inte Dennis heller – och rosa är inte min färg. Jag är röd; androgyn, intensiv, känslostyrd.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Könsidentitet, Kroppstankar, Personligt, Psykologi, Transitionsdagbok and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

6 Responses to Transvestitdrömmar om rosa kjolar

  1. Pingback: I never will become the father of a son – Tvångskastrering och talibanvård « trollhare

  2. plastbaronen says:

    Jag skrev igår ett inlägg med filosoferande kring lite samma grej. Mitt blåa nagellack, som dock inte är en dröm:

    http://plastbaronen4.wordpress.com/2010/06/14/vacker-syndig-och-obekvam/

    Jag är ju emot könsstereotyper men det är ändå rätt obehagligt att utmana dem.

  3. Åh… Alltså, intressant och välskrivet. Jag har väldigt mycket i huvudet som jag måste få ur mig om just det där med utseendenormer, men orden måste få mogna lite till 😀

  4. plastbaronen says:

    Jag ser fram emot att få läsa 🙂

  5. Vi får se när och hur det blir 🙂

  6. Pingback: Konsten att ljuga för att få rätten att vara sig själv | trollhare

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *