EUs transpolitik: Ett stort steg för transsexuella, men ett litet steg för transpersoner

I förra veckan publicerade Europaparlamentet en rapport som föreslår hur man ska förbättra arbetet för jämställdhet inom EU – och i det räknar man in transfrågor. Eller rättare sagt: Frågor som rör könsidentitet och transsexuella som genomgår könskorrigering.

Rapporten är en sammanställning av de senaste fyra årens jämställdhetsarbete,och man föreslår nya mål. Europaparlamentets HBT-grupp sammanfattar just transperspektivet såhär:

“In particular, the report:

  • acknowledges discrimination and multiple discrimination on grounds of sexual orientation and/or gender identity;
  • calls on EU authorities to include lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) organisations in future work on gender equality;
  • stresses that gender reassignment procedures should be made accessible, including through public health insurance schemes; and
  • requires that future EU actions in the field of gender equality explicitly cover issues linked to gender identity and gender reassignment.”

Fantastiska framsteg för transsexuellas rättigheter alltså. Frågan är varför man har fått med sexuell läggning och könsidentitet, men inte könsuttryck. Om man läser originaltexten står det till exempel såhär:

“Adds that the new EU gender equality strategy and accompanying institutional mechanisms should explicitly cover gender identity and address combating discrimination arising from gender reassignment

Däremot står det inte ett ord om “gender expression”, men väl om “transgender”:

“Demands that specific measures be taken by the Council, the Commission and the EU Member States to improve the position of especially vulnerable groups, such as […] a campaign to raise awareness of discrimination against transgender people and improve their access to legal remedies”

Transgender på engelska är* som det svenska begreppet transpersoner: Ett samlingsbegrepp som kan syfta på alla möjliga olika transidentiteter, som transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och så vidare. I praktiken är det däremot vanligt att man använder det när man egentligen framförallt menar transsexuella. För precis som det finns en heteronorm i samhället i stort som förutsätter att folk är heterosexuella om de inte visar tecken på något annat, och precis som det finns en homonorm i HBT-världen som förutsätter att man är homosexuell (och inte bisexuell och/eller transperson) – så finns det en ts-norm i transvärlden.

Till exempel så nämner de i texten att man måste ta itu med diskriminering i samband med könskorrigering. Antagligen syftar de på till exempel personer som får sparken från sitt jobb när de kommer ut som transsexuella, eller som blir nekade jobb de egentligen är kvalificerade för på grund av att deras gamla meriter avslöjar att de har gjort en könskorrigering, och så vidare.

Vi kan ta ett exempel:

För drygt ett år sedan var jag i London och skulle handla kläder på Primark, men blev stoppad när jag skulle gå in i provrummet. Det spelade ingen roll vad jag sa, hur jag identifierade mig eller en så enkel sak som att de kläder jag skulle prova var från herravdelningen: Eftersom jag enligt expediten var en “lady” så måste jag åka ner till bottenvåningen till damernas provrum. Det slutade med att hennes chef höll med henne, och hon började skratta åt mig.

Om det fanns en lag som förbjöd diskriminering på grund av “könsidentitet i samband med könskorrigering” så skulle jag kunna använda den för att anmäla affären, eftersom jag var diagnosticerat transsexuell och bara hade några veckor kvar tills jag skulle börja med hormoner. Men säg att jag inte var transsexuell, eller att jag inte hade fått diagnosen än. Säg att jag kanske var osäker på min könsidentitet, eller säg att jag var intergender, eller säg att jag var en kvinnlig transvestit, eller bara en kvinna som råkade gilla att ha kläder som inte orsakade klaustrofobi… Ja, vad som helst utom just transsexuell. Med en lag som inte förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck rent generellt, utan enbart i samband med könskorrigeringar, så hade det alltså varit helt lagligt att säga åt mig att jag inte får prova kläder i ett visst provrum utan måste åka nerför rulltrappan och ställa mig i en ny kö, och sedan hånskratta åt mig.

Vi kan ta ännu ett exempel:

När jag ansökte om att få lägga till Trollhare Jesus Immanuel hos Skatteverket första gången hade jag inte börjat i utredning än, och hade ingen diagnos. På den tiden var man tvungen att ha diagnosen transsexualism och kunna visa intyg från sin utredare för att få ta sig ett “könskonträrt” namn. Två och ett halvt år senare, när jag faktiskt fick ändringen inskriven i folkbokföringen, så hade jag redan en diagnos sedan ett år tillbaka, men jag hade valt att inte utnyttja den för att få ändringen gjord. Det kändes så fel att jag skulle få göra den ändringen bara för att jag hade en viss diagnos, medan andra inte fick det.

Visst är det jättebra att man tar upp transpolitik i EU, men man får inte glömma bort att transfrågor handlar om mer än könskorrigeringar, och att det inte bara är transsexuella som kan råka ut för transfobi. Rapporten som sådan är ett stort steg för transsexuella, men ett litet steg för transpersoner.

*) Ordet transgender har två betydelser: Den andra, mer specifika betydelsen, är en transidentitet som ligger mellan transsexuell och transvestit.

Läs rapporten i sin helhet här. Cred: Lukas. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Allt du inte visste att du inte visste om trans, Genus, HBTQ, HBTQ-juridik, Könade namn, Politik, Sexism, Språk, Trans* i media and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

2 Responses to EUs transpolitik: Ett stort steg för transsexuella, men ett litet steg för transpersoner

  1. Mathias Eriksson says:

    Fan vad du är bra.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *