Rädslan för psykisk friskdom är en Allvarlig Pressetisk Störning

Än en gång har journalister farit runt med A-ordet. A-ordet kan ibland vara ADHD, och ibland Asperger; den här gången det senare. Det händer också att man använder diverse P-ord: Psykstörd, psyksjuk, personlighetsstörd. Ibland är P-ordet psykos, och det används ofta i samband med S-ordet schizofreni.

APS. Allvarligt Psykiskt Störd. Det är inte en diagnos i sig, utan ett begrepp inom rättspsykiatri för att avgöra tillräkneligheten hos en misstänkt brottsling när brottet begicks. Det finns inget som säger att om man har någon av de uppräknade diagnoserna, eller någon annan diagnos, så måste man vara Allvarligt Psykiskt Störd, och framförallt finns det inget som säger att om man har en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger, eller en psykiatrisk diagnos som schizofreni, någon personlighetsstörning och så vidare, så är man kapabel att begå brott. Ändå är det så det ofta framställs i media.

Jag har skrivit om det ett antal gånger förut, och tänker inte upprepa mig. Men jag vill uppmärksamma Henrik Ragnevis utmärkta debattartikel i Aftonbladet:

“Enligt de pressetiska reglerna ska inte berördas etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning framhävas om det saknar betydelse. Reglerna säger däremot inte ett ord om funktionshinder eller psykiatriska diagnoser. Har dessa människor inte samma behov av integritet enligt Pressens samarbetsnämnd, som ligger bakom reglerna?

Jag blundar inte för det faktum att människor med psykiatriska diagnoser kan begå våldsbrott. Däremot ifrågasätter jag om det verkligen finns ett allmänintresse i att belysa gärningsmännens diagnoser på det sätt som sker i dag. Det enda som händer är att stigmatiseringen kring psykisk ohälsa ökar och människor som redan mår dåligt mår ännu sämre. Som journalist skulle jag fråga mig om det är en relevant uppgift, även om den inte nämns i de etiska reglerna.”

Jag håller helt och hållet med, även om jag i smyg vill göra som Hanna Fridén föreslår:

“Vet ni något jag skulle tycka var rätt roligt? Om alla med en avvikelse startade ett magasin tillsammans, så tar man upp alla mord, alla våldsdåd, alla övergrepp och så sätter man rubriker som: “DET VAR EN NEUROTYP” “MILJONTALS NEUROTYPER I SVERIGE” “MILJONTALS POTENTIELLA MÖRDARE.” För så är det ju faktiskt. Och ja, exakt så fel är det faktiskt att kategorisera in folk i såna grupper enbart baserat på hur deras hjärna ser ut.”

Media skriver ogärna ut att en viss misstänkt brottsling kan vara psykfrisk innan det finns en färdig undersökning som bevisar det, men däremot har man inget emot att spekulera i om någon är psyksjuk på nästan hur lösa grunder som helst. Tänk om man skulle börja hänga ut misstänkta brottslingar som psykfriska, och beskriva deras liv och beteende på ett sätt som gör att de framstår som “normala”. Ostörda. Friska. Bokstavslösa.

Nej, det hade man inte kunnat göra, för det hade skrämt skiten ur folk att konfronteras med insikten att det inte syns lång väg att någon är en potentiell mördare. Det finns inget som är så skrämmande som det normala.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Funkis, Funkispolitik, Internet, Kultur och media, NPF, NPF i media, Överlevnadshandbok, Psykiatri, Psykologi, Skam, Språk and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

15 Responses to Rädslan för psykisk friskdom är en Allvarlig Pressetisk Störning

  1. Rosie says:

    Mycket bra inlägg! finns det ingen PO som kan ta tag i detta ofoget snart! diskriminering av en stor grupp i samhället idag som har NPF diagnoser! från en som har en själv Rosie

  2. Ja, det borde ta slut snart. Det har blivit bättre de senaste åren, men det är uppenbarligen låååångt kvar 🙁

  3. Lottie says:

    Det här är en jätteviktig fråga du tar upp, media har så stor inverkan på folk att det är oerhört viktigt hur dom uttrycker sig. Det är media som indirekt talar om hur man som “normal och frisk” skall förhålla sig. Det gäller inte bara nyhetsmedia utan även underhållning, filmer och serier som visas i TV. Överallt befästs synen på psykisk ohälsa av ngt slag som onormalt eller potentiellt farligt för allmänheten.

    Jag är aktiv i en RSMH förening, vi har spånat många gånger om att dra igång en sorts kampanj, som skall gå ut på att varje gång man läser en artikel eller notis där någon form av psykisk ohälsa eller diagnos tas upp på ett irrelevant sätt, så skall vi agera. Frågan är bara hur vi skall agera…? Skriva mail eller ringa till ansvarig utgivare eller journalist och ifrågasätta? Hänga ut media på något sätt … ? Spara på oss artiklarna för att sedan själva gå ut med ett uttalande av något slag? Vi har inte riktigt bestänmt oss, och vi har väl inte riktigt den glöd och energi som behövs.

    Det finns säkert många som kan tänka sig att delta i en sån kampanj, vet bara inte hur man skall dra igång det!? Kanske starta en blogg enkom för det? På facebook finns ju många som reagerar, många bra grupper som tar upp bemötande osv. (H)järnkoll finns t.ex.

    Ok, bra inlägg i alla fall!! 😀
    Ha det!

  4. Lottie, ni kanske kan starta en blogg som funkar ungefär som den där tidningen Hanna Fridén skämtade om att starta? Ni drar upp en massa nyheter om våldsdåd o dyl som skett varje dag, och så skriver ni typ “statistiken talar för att gärningsmannen kan ha varit en s k neurotyp, då majoriteten av alla misshandelsbrott begås av neurotyper”, “den troligtvis psyknormale mannen sitter nu anhållen…” etc.

  5. Jag tror också att en blogg kan vara en bra idé. Vi är flera som gör sånt ibland, som svarar direkt, men det behövs alltid fler som reagerar. Läs gärna det här om du inte gjort det redan 🙂

    http://www.second-opinion.se/so/view/1354

  6. Och du har väl sett det här? Det kan nog vara en bra inspiration:

    http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____1702.aspx

  7. Bengt Held says:

    Hej!!

    Något off-topic för den här bloggposten man eftersom du ofta skriver om transsexuellas situation kan jag meddela att även Moderaterna säger i princip ja till Socialstyrelsens förslag till ny frihetlig könstillhörighetslag. Därmed är alla riksdagspartier förutom kd för att avskaffa kraven att någon måste vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få byta kön juridiskt. Och för att transsexuella ska få spara könsceller.

    http://bengtheld.blogspot.com/2010/07/moderaterna-sager-nej-till.html

    Bengt

  8. Intressant. Jag har inte fått några svar från moderaterna, så det var bra.

  9. Hannah says:

    Jag läste artikeln i Aftonbladet och tänkte att jag skulle skicka dig en länk för att se vad du kunde tänkas tycka om ämnet men du var tydligen lite snabbare än mig. 😉

    Bloggidén låter spännande, finns det någon möjlighet att alla som är intresserade skulle kunna starta upp något tillsammans?

    Jag håller med om det du skriver, jag tänkte samma sak men har lite svårare att få ord på det bara. 🙂

  10. Moa says:

    kan inte säga annat än riktigt bra skrivet! det borde definitivt tas upp av PO.

  11. Lottie says:

    Ja det är ju jättebra det inlägget på Second Opinion! 😀 Hahaha, psykaktivist är ju ett skit bra ord! Likaså psykradikal.

    Man skulle kanske starta en psykradikal psykaktivistblogg!! ;-)) Sen kunde man ha länkar till alla andra som skriver om liknande frågor. Men grejen är att det behöver vara just aktivt, vi som inte mår så bra har ofta olika problem som gör det svårt att agera, mer än i bloggform eller via mail då.

    Handisam känner jag till ja. Har själv haft lite funderingar på att bli sån attitydambassadör, men har en bit kvar innan jag klarar av att resa, samt att tala inför en grupp.

  12. Det finns ju tex. http://neuropsykiatriskmediabevakning.blogg.se/ och http://psyktv.wordpress.com/ och en del avsomnade bloggar, som Psykbryt.

    Jag bloggar ju just för att det känns för svårt att traggla med mer personlig kontakt, och försöka förklara saker och sånt. Dessutom är det väldigt effektivt om man vet hur man ska göra och har byggt upp rutiner och läsekrets och sånt, att få uppmärksamhet. Om man istället skulle skriva ett mail till tex. en journalist som har skrivit något dumt så är det något som sällan ger svar, och man missar dessutom möjligheten att visa allmänheten vad som egentligen gäller. Att svara direkt genom en blogg kan vara väldigt effektivt.

  13. Lottie says:

    Tack för bra tips. 🙂

  14. pärlbesatt says:

    <3

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *