I väntan på att efter sommaren ska börja

En gång i tiden älskade jag att bada, och det var svårt att övertala mig att komma upp ur vattnet. Jag längtar dit. Jag längtar efter att kunna sänka ner min kropp i svalkan och ta några simtag. Jag längtar efter att kunna röra mig fritt, att flyta runt. Att känna mig bekväm. Sist jag badade var sommaren 2007. Då badade jag två gånger. Innan dess var det förmodligen 2005 eller nåt. Jag saknar det otroligt mycket, men hindren är för stora. Kroppskomplexen har hållit mig hemma.

Efter sommaren. Det är då jag äntligen ska få operera bröstkorgen. Det är då jag äntligen ska bli av med de där sakerna som hänger i vägen. När börjar efter sommaren? Inte än, i alla fall, för kontaktsköterskan på kirurgen har semester och är inte tillbaka förrän nästa måndag. Först då kan jag ringa och tjata och fråga när jag ska få en tid.

Förr kände jag väldigt mycket mjölksyra, men det lättade betydligt när jag började med testosteron. Allt blev plötsligt så mycket enklare. Min kropp började kännas mindre som en fiende och mer som något jag faktiskt kunde leva med. Nu i sommar däremot, när jag har svettats floder på grund av brösten, och när jag inte kunnat bada, då har jag känt av den igen: Mjölksyran.

Jag har sprungit så länge att jag inte vet hur jag orkar – men jag har kommit så långt att jag aldrig i livet skulle ge upp nu.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

This entry was posted in Kirurgi, Kroppstankar, Personligt, Transitionsdagbok, TS-utredningen and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

7 Responses to I väntan på att efter sommaren ska börja

  1. drKotte says:

    Jag ska stå vid bröstmållinjen och tjuta! (dvs hurra när du blir opererad)

  2. pew says:

    jag hade hoppats att den dagen jag fick en återbudstid att du åxå skulle ha kommit in samtidigt.
    jag lider med dig, men vet åxå att jag nästa sommar gärna plaskar runt med dig i en pöl (om vi råkar befinna oss på samma plats)

    Lycka till!

  3. Tack 🙂 Jag vet ju samtidigt att jag är priviligerad som iaf har kommit såhär långt. Det var jobbigare innan testo 🙂

  4. Houdini says:

    Det är så orättvist att utredningen/behandling ska ta så olika lång tid!
    En sak man lär sig aldeles för väl som ts är tålamod.

  5. Ja, om man orkar. Det är ju tyvärr inte alla som gör det.

  6. Pingback: Spegel, spegel på väggen där, säg vem som nojigast i landet är « trollhare

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *