Köttindustrin borde lära av minkfarmarna

Igårkväll åkte jag förbi en minkfarm. Det gör jag varje gång jag kommer hit, och varje gång ryser jag lite när jag ser de långa raderna med låga takåsar: Burar med minkar. Farmen är delvis skymd från vägen av en stor verkstadsbyggnad och ett högt plank, men den som har sett tillräckligt många bilder från minkfarmer fattar ändå snabbt vad det är där bakom.

Se bilderna från Djurrättsalliansens avslöjande här

Några minuter innan minkfarmen kör bussen förbi en kycklingfabrik. Inte en kycklingfarm alltså, utan ett slakteri. Även den ligger bakom ett högt staket med övervakningskameror, men där upphör likheterna. Medan pälsfarmen ser ut som om den helst vill krypa ner i marken och gömma sig, står slakteriet som en jättebyggnad med stora skyltar som förkunnar precis vad det är för ställe man kommit till. Staketet är ett vanligt gallerstaket, om än med taggtråd på toppen.

Kycklingfabriken har en liten servering och fabriksförsäljning av “fågelprodukter”, och ligger granne med en camping. Innan bussen svischade förbi såg jag en lastbil inne på fabriksområdet, med sidodörrarna öppna så raderna av pyttesmå burar syntes. Tomma. Djuren var redan inne i anläggningen, antingen redan döda eller i väntan på döden.

Halländsk idyll, och skilda världar. För medan pälsfarmare vet att deras verksamhet är ifrågasatt och har opinionen mot sig, så är köttfarmare trygga och säkra på att det de gör anses vara samhällsnyttigt. Det är lätt att vara pälsmotståndare, men så fort man antyder att det inte är nödvändigt att äta kött och dricka komjölk så börjar folk genast värja sig. Då är man rabiat.

Strax före jul slog Djurrättsalliansens avslöjande om svenska grisfarmer ner som en bomb. Folk blev arga, ledsna, upprörda – men köpte skinka ändå. Den här gången är chansen att något händer större, och det är inte bara för att det är perfekt timing innan valet. Det är inte heller för att folk bryr sig mer om minkar än om grisar, men för att det är lättare att vara upprörd över något som inte kräver att man rannsakar sig själv.

Pälsnäringen är den perfekta fienden. Jag hoppas på ett förbud mot pälsindustrin, och på att det bara är början. Jag längtar till den dag då kycklingfabriken också ses som en suspekt verksamhet – och tills de också lägger ner.

Mitt första och andra inlägg om minkkampanjen. Dagens mediaskörd: Erlandssons löften, DN-ledare, Expressen-ledare, Djurrättsalliansen vill inte anmäla, minkfarmare försvarar sig, äktheten i bilderna. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in Djur, Kultur och media, Politik, Psykologi, Val 2010, Veganism and tagged , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

11 Responses to Köttindustrin borde lära av minkfarmarna

  1. Pingback: Tweets that mention Köttindustrin borde lära av minkfarmarna « trollhare -- Topsy.com

  2. Pingback: Andra dagen bland pratande soptunnor och låtsaståg | Summer of Liberation

  3. Pingback: Misstag att stänga djurskyddsmyndigheten | Vi är här för att stanna

  4. dean says:

    Det är lustigt hur folk alltid poängterar hur onödigt det är med päls, och hur vi verkligen inte behöver päls i dagens moderna samhälle. Men kött, åh, där är det ju en annan femma. Då handlar det inte om nödvändighet utan om begär.
    Sen handlar det ju också om att ganska många människor är tillräckligt obildade för att tro att man blir sjuk eller dör om man inte äter kött tre gånger om dagen. Folk tror sånt, på allvar. Folk är dumma. Och vi skall kalla oss intelligensmässigt överlägsna. I röven heller.

  5. Minou says:

    Jag träffade två Jehovas Vittnen idag, på väg hem. Jag pratade nån halvtimme med dem innan de tröttnade på mig. Vi pratade blod…

    OM nu blod är så heligt, undrade jag, att man inte kan ta emot en blodtransplantation, eftersom man då mister chansen till evigt liv:

    Äter du inte kött då?
    Jo.

    Är det inget blod i köttet?
    Men just DET blodet var visst inte heligt, verkar det som. För Gud hade sagt till Noa att vi fick äta djur. Så när den kristna urkyrkan senare bestämde att bland de VIKTIGA frågorna skulle man ha kvar förbudet mot att äta blod, då gäller det inte denne mans tallrik.

    Jag frågade varför man kallar det BLODIG biff om den saknaqr blod..
    Han var inte ens beredd att överväga att bli vegetarian. Gud har ju sagt att vi får käka dem, så då behöver vi inte bry oss om miljöproblemen, den oetiska hanteringen, och bristen på konsekvens.

    Men blodtransfusion? ALDRIG!!

  6. “Jag pratade nån halvtimme med dem innan de tröttnade på mig.”

    Det brukar vara så när du träffar Vittnen, försäljare etc. 😉

    Annars brukar de som grundar sin veg*nism på kristendom idag ofta utgå från djurskydd/djurrätt:
    http://www.bbc.co.uk/religion/religions/christianity/christianethics/animals_1.shtml#h2

  7. Det låter som att vittnet hade dålig koll på sin egen religion…

    Adam och Eva var veganer enligt Bibeln. Efter syndafloden däremot blev det tillåtet att äta kött. Genom hela den kristna historien har det dock funnits människor som ansett att man ska vara vego om man har möjlighet, att det här med köttätande trots allt är sämre (alla ska ju bli vego igen efter domedagen, i den nya världen), och nåt man bara ska ägna sej åt om man inte har några valmöjligheter.

    Detta har ju dock ingenting med blodsfrågan att göra. Både judar och muslimer har slakt-traditioner där man tömmer djuret på blod i samband med dödandet, just för att man inte ska få i sej djurets själ genom blodet. Ska man hitta nåt stöd för att DET inte gäller längre, så får man väl gå till Nya Testamentet, där Paulus (tror jag? Länge sen jag läste Bibeln, kan ev ha varit Petrus) fick nån uppenbarelse som sa att all mat nu är tillåten.

    Sen kan man ju tolka den uppenbarelsen lite olika. I judendomen är det ju inte bara blod som är förbjudet, utan även exempelvis skaldjur, gris, och maträtter som innehåller både kött och mjölk. Man skulle ju lika gärna kunna tolka den här uppenbarelsen som att man får äta alla djurslag t ex, fast blodsregeln fortfarande gäller. För nog är det rätt inkonsekvent att tycka att det är okej att ÄTA blod, men inte att få blod rätt in i ådrorna…

  8. Det var Petrus:

    http://www.bibelsajten.nu/frageladan/question/6473-%C3%84ta%20grisk%C3%B6tt?.html

    Eller egentligen så var det väl så att Petrus uppenbarelse förtydligade vad Jesus redan hade sagt.

    Är det något jag har lärt mig om uttolkandet av religiösa påbud och skrifter, så är det att de ofta är fulla av självmotsägelser – eftersom ursprungsmaterialet är det.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *