140 dagar i operationskön för icke-könsoperation

När man har gått i utredning i 30 månader för att få göra en könskorrigering, och gått på hormoner i 13½ månad, och redan skickat in ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd och ändring av juridiskt kön, tvångssterilisering och så vidare – då borde man egentligen också ha hunnit med att göra en bröstkorgsrekonstruktion också. Det är över tio månader sedan min utredare skrev remissen, men på grund av postslarv och väntetider har jag fortfarande manboobs i en sån storlek att jag ibland tror att jag ska snubbla på dem.

De senaste dagarna har jag kämpat för att få veta när jag kan tänkas få en operationstid, men det är inte det lättaste. Igår skrev jag i ett mail:

“imorgon förmiddag är jag förhoppningsvis lite klokare”

Att jag aldrig lär mig. Det enda jag har lärt mig idag är att jag aldrig ska inbilla mig att jag har förstått hur vårdbyråkrati fungerar, att jag inte har fått någon operationstid tilldelad och att jag inte kan få veta något mer förrän tidigast på fredag.

En snabb sammanfattning av de senaste veckornas krångel:

4/8

Mailar kontaktsköterskan i Linköping för att få veta när jag egentligen ska få den där operationen. När jag var där i mars fick jag veta att jag skulle få fixa till bröstkorgen “kanske innan sommaren, men förmodligen efter”. Nu vill jag ha en närmare definition av vad “efter sommaren” är. Bara ett ungefärligt besked, typ “förmodligen under andra halvan av september”, hade varit till väldigt stor hjälp. Får ett automatiskt svar om att de har semester tills den 16/8.

16/8

Är hos mina föräldrar, men har numret till mottagningen inlagt i mobilen sedan remisstrulet i vintras. Kollar för säkerhets skull på hemsidan att det stämmer. Jodå, det ska fungera. Försöker ringa – men kommer inte ens fram till telefonsvararen. Kön är väl full.

17/8 9:18

Försöker ringa kliniken igen, via växeln, och får veta att samtalskön var full. Vänta några minuter, föreslår de.

17/8 9:29

Ringer direkt till mottagningen, och kommer fram till telefonsvararen. Lämnar personnummer och telefonnummer.

17/8 10:20

De ska ringa upp. Det gör de inte.

17/8 10:57

Mottagningen ringer upp. Jag hinner inte mer än förklara vad det gällde förrän sköterskan säger att jag har ringt fel. Hon ger mig numret till sjukhusets centrala vårdplaneringsavdelning, och upplyser mig om att de har telefontid mellan 8:30 och 10:00. Det är alltså för sent att ringa.

18/8 8:31

Ringer vårdplaneringsavdelningen, lämnar person- och telefonnummer.

18/8 8:42

Vårdplaneringen ringer upp och förklarar att jag har ringt fel. Den centrala vårdplaneringsavdelningen planerar visserligen operationer åt kliniken, men inte könskorrigeringande operationer. Det är bara kontaktsköterskan som har koll på det.

Då först kommer jag på att sköterskan kanske har ett eget nummer; jag minns att jag fick en gul lapp med mailadress. Stod det inte ett telefonnummer där också? Letar efter papperna. Alla mappar står i perfekt ordning i skåpet – utom naturligtvis den blå mappen om kroppslig vård. När jag till slut hittar mappen ligger just de papperna inte där.

18/8 9:13

Ger upp letandet. Ringer landstingsväxeln och ber att få bli kopplad till kontaktsköterskan. De förklarar att hon bara har telefontid på måndagar och tisdagar.

18/8 9:29

I ett desperat försök att ta reda på något alls ringer jag mottagningen igen. De kanske åtminstone kan se om det står något skrivet i min journal.

18/8 10:07

Mottagningen ringer upp, och som jag misstänkte säger de att det där måste jag ta med kontaktsköterskan. Det enda de kan se är att det inte finns någon tid inbokad för operation. De kan inte säga något alls om ungefär när det kan bli någon operation, eftersom de inte har något med det att göra, men upplyser mig om att sköterskan har telefontid på måndagar, tisdagar och fredagar.

18/8 10:41

Räknar ut att det har gått exakt 20 veckor sedan jag träffade kirurgen för konsultation; 140 dagar. Vårdgarantin säger att jag har rätt att påbörja behandling inom 90 dagar – och jag har alltså inte ens fått besked om när den “behandlingen” (operationen) kan tänkas bli av.

18/8 11:01

Letar fram mailadresser till olika landstings patientnämnder och liknande.

Uppdatering:

18/8 12:37

Postar det här inlägget.

18/8 13:06

Får svar på mailet jag skickade för två veckor sedan. Tidigast i oktober, säger kontaktsköterskan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

This entry was posted in Kirurgi, Kroppstankar, Personligt, Transitionsdagbok, TS-utredningen and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

13 Responses to 140 dagar i operationskön för icke-könsoperation

  1. Love says:

    Tålamod är sannerligen en transsexuells bästa vän. Håhåjaja.

  2. Pingback: 140 dagar i operationskön för icke-könsoperation – Del II « trollhare

  3. Pingback: Tweets that mention 140 dagar i operationskön för icke-könsoperation « trollhare -- Topsy.com

  4. Malin says:

    Usch, jag blir frustrerad av att bara läsa… 🙁 Nu får de skärpa sig!

  5. Jag minns förresten en del tillfällen när jag blivit ganska missförstådd av psykvården bara för att jag höll en stiff upper lip på psykosens gräns… Där förväntas man väl vara lite lagom utflippad antar jag. Men jag funkar så att jag framstår som väldigt “normal” just när man är en millimeter från att tappa greppet – man anstränger sej stenhårt för att hålla kontrollen, och verkar då väldigt samlad.

  6. dp: Det där har jag också gjort, på sätt och vis. Jag har överlag en förmåga att framstå som ovanligt sansad och förståndig osv, när jag egentligen skulle behöva tvångsvård (dvs. när jag varit extremt självmordsnära), samtidigt som jag lätt framstår som psykosnära när jag inte alls är lika sjuk utan bara väldigt trött.

  7. Ylva says:

    Man kan ju faktiskt utnyttja vårdgarantin. När jag kontaktade de ansvariga för det här i Göteborg så var de supertrevliga. De kunde tyvärr inte hjälpa mig, eftersom mina sju månader inte var mellan rätt vårdinstanser men sa ungefär att om du behöver hjälp igen är det bara att höra av sig, vi har ju en del telefonnummer och så som inte patienterna får. Det är ändå ganska mycket service.

  8. Jag har fått veta att det är lika lång väntetid (6-8 månader) i Stockholm också, så det är inget att göra åt…

  9. Josefine says:

    Stå på dig Trollhare! och hoppas att du orkar hålla ut.
    /Josefine (PS: Vi träffades i Örebro, 7:e :nde maj)

  10. Pingback: Livet är det som händer när man står i operationskö « trollhare

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *