En bokstavstolkning av heteronormens funktionshinder

Jag har Asperger, så jag bokstavstolkar.

Men jag har Asperger, så jag vet också att sannolikheten för att den tänkta innebörden är detsamma som det jag först tänker på – och även sannolikheten för att ens en bråkdel av folk i allmänhet tolkar annonsen på samma sätt som jag – är minimal.

Då är det tur att jag har Asperger också, så att jag kan analysera och räkna ut vad Folk Förväntar Sig, när de är för funktionsnedsatta för att kunna kommunicera med ord. Det är väl därför de kallar mig bokstavsbarn.

Jag kan lägga sexmiljarderbitarspusslet Människor, och även om jag inte känner igen motivet som är tryckt över bitarna, och även om jag inte kan se hur föremål växer fram, så ser jag rakt in i bitarna och hittar deras plats utifrån strukturen på penseldragen. Det måste vara därför de tycker att en pusselbit skulle vara en symbol för såna som mig.

De. De opussliga. De bokstavslösa. Jag undrar vad de ägnar hela sina liv åt, om det nu inte är att försöka gissa sig fram till vad andra egentligen menar. Om de nu alls finns; kanske är idén om att det finns människor med genetiskt betingad, medfödd och kronisk social kompetens en myt. En lögn. En konspiration.

Eller så är det bara idén om att social kompetens förutsätter “intolerans för avvikande beteende” som är den stora lögnen.

(Baserat på insikten att en neurofob hade kunnat klassa min tolkning av denna reklamskylt som ett tecken på sociala svårigheter, eller som det står i min Aspergerutredning: “tolerans för avvikande beteende”.

Tre förlovningsringar, och texten “Om svaret blir ja! Fråga efter Schalins” – min första tolkning var såklart:

“Åh, skönt med reklam som vågar gå emot mononormen. Att de äntligen fattat att ifall tre personer förlovar sig med varandra, så innebär det fler sålda ringar. Vad kallas poly-motsvarigheten till rosa pengar?”

Först efter en stund kom jag på att de kanske inte alls var så queera som jag tolkat det. Bilden är förresten från ett skyltfönster i Söderhamn)

This entry was posted in Aspiequeer, HBTQ, NPF i media and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

17 Responses to En bokstavstolkning av heteronormens funktionshinder

  1. Maldita says:

    Jag skulle också ha tolkat den där reklamen så. Tre ringar, texten till, tre personer såklart.

    Till våren/sommaren så (kanske, men förhoppningsvis ja) ska jag på utredning, i Uppsala. Det var där du fick din transdiagnos, va? Vad har jag att förvänta mig?

  2. dean says:

    Meeh, vad menar de då? Jag hade nog inte tippat på att de plötsligt blivit ûberliberala i äktenskapsfrågan, men varför har de tre ringar?
    Menar de måhända att man tjänar på att skaffa en reserv ifall den första ringen skulle försvinna? Isåfall känns det nästan som att de vänder sig till en sån som jag, som jämt slarvar bort saker till höger och vänster 🙂
    Jag har faktiskt tänkt på det där; om jag någon gång skulle gifta mig, så skulle jag få stora problem med den där ringen som man måste bära livet ut (såvitt jag förstår). Min erfarenhet av ringar är att jag använder dem som leksaker; jag drar av och på dem, rullar dem, känner på dem, lägger dem i fickan, på bordet osv. Och såklart försvinner de efter ett tag. Det enda vettiga alternativet för min del – om man nu MÅSTE ha en ring – vore att tatuera in en ring runt fingret. Hur klarar alla gifta par att bära sina ringar år efter år? Så många reserver som skulle behövas har jag då rakt inte råd med.

  3. Jag tänkte likadant som du först. MEN så tänkte jag några steg till och kom på att traditionellt sett (det håller typ på att dö ut i min generation och generationen efter, men om man kollar på femtio-plussare har dom oftast gjort så iaf) så har man bytt ringar vid förlovningen, men i kyrkan på bröllopet så är det bara bruden som får en ring. Sammanlagt tre ringar. I anglosaxiska länder är det tvärtom, bara bruden som får en förlovningsring men man byter på bröllopet. Nu för tiden brukar man dock ha två ringar var, man byter både förlovningsring och vigselring (sa iaf prästen när vi gifte oss).

    Jag brukar ofta feltolka grejer på lite lustiga sätt, även fast jag är neurotyp. Ibland när man pratar autism-spektrum-diagnoser så tror jag lätt det blir så att man överdriver vad självklart allting ter sej för neurotyper, och vad otroligt socialt kompetenta alla neurotyper är.

  4. Roses says:

    Jag har inte funderat så mycket på annonsen, men när jag tittar på den nu så antar jag att de menar att man ska välja en av de tre olika ringarna.
    Guld, silver och vad nu den tredje kan tänkas vara (tycker det är en liten färgskillnad mellan de två guldringarna eller så är det bara ljuset.

  5. Charlie says:

    för mig det finns nåt som heter rött guld eller nåt….:-S

  6. Edward says:

    Som Roses och Charlie säger.
    Det finns ringar i vitt guld, rött guld och silver. Alltså, den modellen av ring kan fås i tre olika “färger”.

  7. Susanna says:

    Jag har också problemet att jag tappar bort saker, alla mina ringar jag har haft har jag antingen tappat eller lagt ifrån mig nånstans på ett handfat på nån offentlig toalett när jag har tvättat händerna och sen glömt. För att inte tappa bort förlovningsringen så har jag den nästan aldrig på mig utom vid speciella tillfällen, annars ligger den i sin ask i ett skåp i sovrummet. Dessutom är ringen inte särskilt dyr, så OM jag nu skulle tappa bort den så blir jag inte helt ruinerad, även om jag såklart skulle bli förbannad på mig själv för att jag är så klantig. Ang. annonsen så är det (som bl.a. Roses skrev) ju tre olika färgnyanser på ringarna, men jag blev tvungen att kolla två gånger för att se skillnad på den “översta” och “nedersta” ringen, den översta är nog guld och den nedersta rött guld eller vad det nu heter. Men vad jag vet så har jag aldrig sett nån annons med tre ringar på samma bild förut, det var verkligen en kryptisk annons.

  8. Där ser du Immanuel, ALLA blev förvirrade av den annonsen. Även neurotyperna. 🙂

  9. Haha, okej 🙂 Men den stora skillnaden mellan mig och NT, är att många NT verkar ha något slags hum om vad som är “normalt” att fatta/tänka/räkna ut etc. Jag vet inte sånt förrän ni talar om det ju 😉

  10. Tur att du har oss då! 😀

  11. Reb says:

    Tänkte också på det traditionella med två ringar för kvinnan och en för mannen = tre ringar totalt. Tyvärr, så tråkig är jag… 😉

    Men jag gillar polytolkningen bättre.

  12. Lottie says:

    Problemet här, som jag ser det, är ju inte att vi tolkar olika utan att det enligt de neurotypiska normerna (eller hur man skall säga) kan anses avvikande och då som följd också onormalt på ett nedvärderande sätt att uppfatta olika. Man blir alltså nedgraderad som individ om man “missuppfattar”, dvs uppfattar annorlunda än dom flesta. Det är det största hindret för många att komma in på arbetsmarknaden och att få ett någorlunda bra liv.

    Sen beror ju det på i vilket socialt sammanhang man vistas, och det är inte heller lätt för oss neurotyper att veta hur vi skall bete oss och tycka om saker och ting. Det är alltid så mycket outtalat och så mycket som måste läsas mellan raderna. Tror det finns många som går omkring och uppfattar annorlunda, men dom törs inte säga det med rädsla för att bli utstötta eller i värsta fall utskämda. Illa!

  13. Lottie, många verkar ju självdiagnostisera sej med Asperger efter att ha gjort nåt internet-test el dyl. Jag tycker det verkar vara jättevanligt faktiskt, man träffar folk som bara “ja jag är inte så social, det har jag aldrig varit, och så gjorde jag det här testet och jag har nog Asperger…”
    Ibland när folk börjar misstänka att dom har Aspie så kanske dom verkligen har det, men ofta så tror jag att det egentligen är neurotyper som inte riktigt klarar av att leva upp till bilden av hur man “ska” vara; så himla social och så himla socialt kompetent och supertrevlig jämt… Så tänker dom att det måste vara nåt “fel” på dom.

  14. Reb says:

    Tror du har en poäng där, Dvärghundspossen. Jag tycker att “normalspektrat” blivit allt smalare, kanske inte bara när det gäller hur man är socialt men även där. Det som är det enda normala nu (att bara ÄLSKA stora tillställningar och att träffa nya människor hela tiden), var egentligen snarare ena extrempolen av normalspektrat förr. Mitt intryck är att den här förändringen började (på allvar i alla fall) ungefär när begreppet “socialt kompetent” uppstod (nån gång under tidigt 1990-tal).

    Så den sociala normen både förskjuts och dras åt, helt enkelt.

    Jag önskar mig ett samhälle där vi människor får vara olika, med eller utan diagnoser. Men det är en utopi förstås…

  15. Lottie says:

    Jo Dvärghundspossen och Reb! Det verkar ha gått mode i diagnoser. Kan iofs vara ett tecken på att många känner sig utanför och annorlunda, som du säger Reb, sociala normen har dragits åt.
    Jag önskar mig också ett samhälle där vi kan vara olika och där olikheten kan ses som en tillgång för samhället. Alla kan vi saker, inte alla klarar ett lönearbete dock.

  16. Jempa says:

    heter butiken möjligtvis guldfynd? jag och min flickvän var nämligen där igår (inte i söderhamn dock) och de har kampanj d.v.s. nedsatt pris på dessa ringar så förmodligen är det därför det är 3 ringar på bilden.

  17. Det kan nog ha varit det, ja 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *