Min älskling, du är som en blåslagen tå

Immanuel kan konsten att förklara för sina vänner hur viktiga de är. Som jag precis skrev till en viss vän i Söderhamn:

“jag tänker på dig varje gång jag tappar något på min tå. Jag mosade tån med min väska på stationen i Söderhamn när jag bytte där för några veckor sedan. Och allt jag tappar landar på samma tå. Det påminner mig om dig.”

Jag behöver nog jobba på mitt sätt att uttrycka känslor. Jag menar ju inte att vänskap gör ont, eller att vännerna “trampar på ömma tår”. Jag tänkte ju bara på att tåmosandet skedde i hans hemstad. Men saknaden efter vänner långt borta gör ont, i alla fall.

This entry was posted in Relationer and tagged , , . Bookmark the permalink.

3 Responses to Min älskling, du är som en blåslagen tå

  1. ulfpopeno says:

    I riktig vänskap tycker jag att man ska få trycka på ömma tår. De vänner som säger mig precis vad de tycker värderar jag högre än de som säger det till andra men inte till mig.

  2. Klokt sagt. Jag känner mig ofta lättad när folk vågar säga något negativt till mig. Med undantag för när det är folk som verkligen satt i system att kritisera allt och alla, så är det ett tecken på förtroende tycker jag.

  3. Stupid Twit says:

    Right, bara dem inte satt i system att säga sanningar åt dem som är patologiska lögnare eller mytomaner. För det är bara en själv som kan veta, eller liknande floskler, som är det riktiga.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *