Bär beiga bandet – sprid medvetenhet om autismbrist

Ett beige sidenband format i en ögla, med två plastögon. Ögonen är av den typ som finns på små leksaksfigurer, och de är fastlimmade över det ställe där bandet korsar sig självt.

Visste du att 98-99% av befolkningen är drabbade av autismbrist? Så många lever utan någon form av autism. Det finns inget känt botemedel, och de allra flesta vet inte ens om att de har autismbrist. Mörkertalet är mycket stort.

Många personer med autismbrist har svårt att sätta sig in i hur andra människor fungerar. De kan ibland få för sig att det bara finns ett enda sätt att ta in världen. Det är vanligt att obehandlad autismbrist leder till en rigid fixering vid att följa s.k. sociala regler. En del kan få utbrott av småsaker, som till exempel att någon inte ser dem i ögonen när de pratar. Även vuxna, välutbildade autismlösa kan ha stora kunskapsluckor om hur autister fungerar. Många känner inte ens till att påtvingad ögonkontakt är en plåga för autister i omgivningen.

Med rätt träning och stöd kan även personer med svår autismbrist få ett bra liv och fungera i samhället. Det finns hopp. Men för att kunna hjälpa fler autismlösa behövs mer forskning, och mer medvetenhet om att autismbrist existerar.

Därför har några aktivister i USA startat en kampanj: Tone it down taupe (dämpa ner det i beige). Bland annat kan man göra en awareness ribbon. Bandet är beige, för att symbolisera autismlösas försvagade förmåga att uppleva intryck och känslor intensivt. Och symbolen har ögon, för att symbolisera autismlösas fixering vid ögonkontakt.

Jag tillverkade mitt beiga band ikväll, och satte det genast på kepsen. Det känns bra att sprida medvetenhet.

(om någon undrar: ja, detta är parodi på “light it up blue for autism” och Autism awareness day. Läs mer om varför jag ogillar den kampanjen)

This entry was posted in NPF, NPF i media, NPF-forskning, NPF-hantering and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink.

10 Responses to Bär beiga bandet – sprid medvetenhet om autismbrist

  1. Yamiko says:

    Men stackarna. Vi måste hitta ett botemedel!

  2. Dido says:

    Du är så jävla bra. Jag ska tillverka ett direkt.

  3. Ninja Ister says:

    Vet du vad … det var genom dig jag lärde mig att denna “brist på normalt socialt beteende” inte var ett uttryck för empatilöshet, utan ett uttryck för en mycket empatisk människa, att det kunde vara en rädsla för att såra någon. Att en människa med diagnosen autism kanske var så mycket mer inkännande att varje ord måste vägas på våg och noga övervägas för att inte såra en medmänniska, att tystnaden och undvikandet var till för att skydda mig (som normalstörd) inte har denna förmåga till inkännande.

    Jag tänker på det. Ofta.

    • Immanuel Brändemo says:

      Oj… Så har jag knappt tänkt på det själv ens. Men det var bra sagt. Jag tror ofta det är så.

  4. Savox says:

    http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/cannabis-gor-dig-kanslomassigt-urholkad

    Läs i marginalen: det FINNS ett botemedel mot asperger!! 😀

    “När mitt söta lilla 20-åriga barn med asperger började röka hasch började hen genast uttrycka sig på ett mycket enklare och inte så irriterande exakt sätt utan mera i svepande formuleringar. Hen har slutat prata i timmar om sitt så kallade specialintresse (som är tysk mellankrigstidsarkitektur) också. Men bäst av allt är att hen har slutat ta på sig skulden för allt som går fel under grupparbetena på arkitektskolan, numera får hens klasskamrater och lärare ta på sig skulden! Det spelar ingen roll att det helt och hållet saknas vetenskapliga bevis för att hasch hjälper mot asperger, inte heller att Etablissemanget varnar för en rad negativa bieffekter, för JAG SOM MAMMA VET att hen har blivit hjälpt. Spelar ingen roll att jag inte har någon som helst medicinsk utbildning, FÖR JAG ÄR HENS MAMMA!”

    Ja, det är frågan om blodig ironi från min sida… 😉

  5. I skolan skulle alla med autismbrist definitivt behöva lite stöd och hjälp… Till exempel hur de ska omtolka kunskapskraven så att de inte fixerar sig vid om eleven “tar ögonkontakt” under muntliga presentationer utan lär sig tolka social kompetens på andra sätt.

    Bra inlägg förresten, kan det bli tydligare?

  6. Alice says:

    Åhhh. Som innehavare av den flashiga titeln Atypisk Autism så blev jag alldeles varm av det här inlägget. Tack.

  7. Mia-Marie says:

    *applåd* – sitter här och ler…som vanligt, Immanuel – sätter du ord på det många tänker och du gör det med ironi och humor…på det absolut bästa sätt – sprider kunskap och utbildar samtidigt!!!!

  8. Pingback: Stackars de med Autismbrist | fru Kleemann

  9. Jag ska nog också skaffa ett sådant band. Jag gillade ögonen. Det känns även som att en stor del av de där 98-99% även har ett allvarligt behov av att kramas i tid och otid så kanske mitt band ska ha armar också?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *